Stor guide: kvantitativ investering (lär dig investera kvantitativt)

Den här stora guiden är till för dig som vill lära dig allt det grundläggande du behöver veta om kvantitativ investering, utan att det för delen blir allt för avancerat. Målet är att kunna hjälpa nybörjare komma igång med kvantstrategier.

I den här guiden kommer vi att gå igenom det du behöver veta för att komma igång med att investera kvantitativt, ge dig några riktigt bra tips för att lyckas, och även tipsa om ett par läsvärda böcker på ämnet som hjälper dig att ta nästa steg som kvantitativ investerare.

På engelska benämns kvantitativ investering som quantitative investing (alternativt quantitative investment, eller bara quant investing) och detta är särskilt populärt i USA. Det finns ett stort intresse kring detta ämne, och vill du vara allmänbildad inom aktier och investeringar är det nästan ett måste att kunna det grundläggande om kvantitativa investeringsstrategier.

Vi är glada och stolta att kunna säga att det här är en av de största gratisguiderna på svenska när det gäller kvantitativ investering för nybörjare. Det finns såklart massor av information och kunskap att ta till sig för att bli duktig inom det här området, men förhoppningvis kan den här guiden agera som en bra bas att bygga vidare ifrån längre fram.

Är du helt ny inom området aktier och investeringar kan vi rekommendera att du först läser vår aktieguide för nybörjare så att du lär dig grunderna. Den går igenom det du behöver veta för att komma igång att investera i aktier.

Nu sätter vi igång!

Guiden innehåller samarbetslänkar.

Vad är kvantitativ investering?

Kvantitativ investering är ett samlingsbegrepp för investeringsstrategier som investerar i aktier eller andra värdepapper baserat på historisk data och olika typer av parametrar, utan att blanda in mänskliga känslor eller traditionell analys. Det kallas ibland även för mekanisk investering eller mekaniska strategier.

Generellt sett har kvantitativa investeringsstrategier som grupp lyckas generera väldigt bra totalavkastning över tid. Och detta är i många fall med väldigt lite arbete när det gäller analyser och transaktioner. Dessa strategier kan därmed vara passande för de som inte vill eller kan lägga ner mycket tid och energi på sina investeringar. Men kom ihåg att ingen avkastning är garanterad (oavsett strategi), och att det inte är säkert att de kommer prestera lika bra i framtiden.

Kvantitativ investering är ett sätt att systematiskt förstå börsen och ta till sig av vad som har fungerat bra historiskt. Det är kort sagt robusta och välbeprövade investeringsstrategier som försöker slå genomsnittet utan enormt mycket arbete. Det man kan säga att alla kvantstrategier har gemensamt är att de är baserade på sunda principer och enkelhet.

Det är dock såklart viktigt att även vara kritiskt inställd när det gäller kvantinvestering. Strategierna baseras på historisk data, och det krävs att de testas över långa tidsperioder för att man ska kunna få ut någon pålitlig data eller statistik. De kan, och kommer troligtvis, att underprestera index under långa tidsperioder till och från. Men de studier som har gjorts visar på att en långsiktig investerare med kvantstrategier som bas har goda möjligheter att på sikt överprestera börsen, utan att för den delen göra ett större eller mer genomgående analysarbete.

Vad är målet och tanken med kvantitativ investering?

Kvantinvestering är helt helt ett sätt att köpa aktier (eller andra tillgångar) baserat på förutbestämda parametrar och faktorer som historiskt sett har visat sig ge bra resultat. I många fall byggs dessa strategier upp genom att kombinera vanliga (och simpla) nyckeltal, och därefter backtestas detta för att se hur de har presterat.

Vi skulle kunna se kvantitativa investeringar som en form av vidareutveckling av det oerhört populära fenomenet passiv indexinvestering. Men istället för att köpa en indexfond (undvik dolda indexfonder) som exempelvis investerar i OMXS30-bolagen (de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen) så väljer man ut ett fåtal parametrar (som fungerat bra historiskt) och väljer bolag utifrån det. Det kan t.ex. vara de som värderas lägst, har högst direktavkastning, eller högst ROE/ROA.

Tittar mer på siffror än företagens verksamhet

Kvantinvestering bygger därmed på att man tittar mer på företagens siffror än deras verksamhet. Strategierna är uppbyggda på att följa ett eller flera förutbestämda nyckeltal och parametrar, och utöver det görs det inte någon närmre analys av företagets verksamhet eller framtidsutsikter.

Många investerare är väl medvetna om att det är svårt att hitta aktier som presterar riktigt bra, och för att hitta de bästa krävs det generellt att man lägger ner mycket tid på analys, värdering, och fundering kring företagens framtid. Men med en kvantstrategi är det däremot möjligt att få ett relativt bra resultat genom enbart en relativt liten insats i form av analys- och värderingsarbete.

Tanken med kvantitativa investeringar är att agera annorlunda än övriga investerare på börsen, och att göra det på ett så enkelt sätt som möjligt. Det som dessa strategier har gemensamt är att man följer sunda koncept och strategier som historiskt gett bra resultat. Men eftersom man agerar annorlunda än den stora massan innebär det också att det kommer perioder av underprestation. Då krävs det att man kan kontrollera sin känslor och inte låter sig påverkas psykologiskt.

Graph 3D

Vilka kvantitativa strategier finns det?

Det många olika kvantitativa investeringsstrategier, men vi kommer att gå igenom några av de vanligaste och mest populära här nedanför.

Kom ihåg att investeringsstrategier i princip kan förändras och utvecklas i all oändlighet, och att deras historiska avkastning såklart varierar lite beroende på vilka tidsperioder man tittar på, vilka de underliggande tillgångarna är, och vilka de olika reglerna/kriterierna för strategin är.

I många fall är det också de enklaste strategierna som presterar de allra bäst över lång tid. Det finns såklart undantag, men som en generell tumregel är det något man bör ha i åtanke. Bara för att en strategi är komplex och avancerad att implementera betyder det inte per automatik att den kommer generera en bra avkastning.

Men först, hur mycket ska man ändra?

Det finns också en annan aspekt man behöver fundera kring. Och det är hur mycket man ska ändra i de ”färdiga” strategierna som redan har bra historisk avkastning och är beprövade över tid. Det har nämligen visat sig att den genomsnittliga investeraren förlorar (dvs. underpresterar mot strategin och index) på att försöka slå ursprungsstrategin genom att göra ett aktivt urval istället för att förlita sig på strategins förmåga att välja ut investeringarna.

Men vill man väldigt gärna vara aktiv i sina beslut kan man helt enkelt ta inspiration från de olika strategierna och implementera dem i en egen strategi. Kvantitativa investeringsstrategier har det gemensamt att de grundar sig på sunda principer, så det är helt klart en bra utgångspunkt. Är du aktiv i ditt urval bör du dock vara medveten om att det kan sänka din förväntade avkastning.

Magic Formula

Magic Formula är en strategi vars mål är att hitta kvalitetsbolag som värderas lågt. Det görs genom att använda de två nyckeltalen Return on Capital (ROC) och Earnings Yield (EY) som urvalskriterier.

Det gör att man kan sortera fram bolag med hög räntabilitet (vinst) som har en låg värdering. En relativt simpel urvalsprocess används alltså, och faktum är att det är ett jättebra sätt för att kunna få fram investeringar som har potential att vara riktigt bra.

Historiska avkastningen har varit mycket bra, egentligen oavsett vart i världen man tittar. Strategin har analyserats mycket genom åren, och den är därmed väldigt beprövad. Snittet har varit 20% avkastning per år sett över flera olika marknader. I Sverige gav den här strategin 21% avkastning per år mellan åren 2001-2019 (under samma tidsperiod gav OMXS30 2,8% per år).

Den här strategin skapades av investeraren Joel Greenblatt och den presenterades i hans bok The Little Book That Beats The Market. Är du intresserad av att lära dig mer om den här magiska formeln kan du därför med fördel läsa boken för att få bra information på ämnet.

F-Score

F-Score är en strategi som publiceras år 2000 av Joseph Piotroski, och i korthet går den ut på att investera i fundamentalt starka aktier baserat på 9 olika kriterier. Tanken som Piotroski hade var att skapa en väldigt enkel strategi som inte krävde några avancerade analysmetoder, men som ändå kunde överprestera mot börsen i sin helhet.

Strategin rankar företag baserat på deras lönsamhet, finansiella ställning, och effektivitet genom att titta på de 9 olika kriterierna. Varje kriterie som uppfylls ger 1 poäng, så ju fler som uppfylls desto högre poäng – och många poäng indikerar alltså en potentiellt bra investering. De bolag som har en poäng mellan 7-9 har historiskt varit bland de bästa att köpa in sig i.

Den historiska avkastningen för F-Score är mycket bra, vilket Piotroski kunde visa i sin publikation från år 2000. På den amerikanska marknaden hade den strategin nämligen gett 23% per år mellan åren 1976 och 1996. Men även tester som gjorts efter det har visat på bra avkastning. I Sverige genererade F-Score en avkastning på 17% mellan åren 2002 och 2019, och under samma tidsperiod gav OMXS30 4% per år.

Net-Nets

Net-nets är en väldigt klassisk strategi där tanken är att investera i lågt värderade bolag. En s.k. net-net är en aktie som du kan köpa till ett lägre pris än dess NCAV (Net Current Asset Value), vilket helt enkelt är företagets omsättningstillgångar minus totala skulder. Det betyder i korthet att de kan köpas till ett lägre pris än likvidationsvärdet.

Strategin utvecklades av investeringslegenden Benjamin Graham, och faktum är att det var lättare att hitta net-nets förr i tiden. Det var helt enkelt vanligare med lågt värderade bolag förr, och numera kan det vara svårt att hitta kvalitativa net-nets. Även Warren Buffett har använt sig av net-nets som investeringsstrategi (då benämnt som ”cigar butts”).

Vanligtvis finns det en bra anledning till en låg värdering, och net-nets kan innebära stora risker. Det är därför lätt hänt att man går på minor om man investerar i net-nets. Se därför till att vara uppmärksam på vad du investerar i om du väljer att följa den här strategin.

Den historiska avkastningen för net-nets har varit mycket bra under flera tidsperioder och marknadsklimat, enligt flera oberoende studier (1, 2, 3). Net-nets gav exempelvis 27,7% per år 1950-2009, hela 38,7% per år under 1970-2013, och tillsist 35% per år 1985-2007. Tittar vi i Sverige ser vi att den gav 10,7% per år mellan 2001 och 2019 (medan OMXS30 hade en årlig avkastning på 2,9% per år).

 

Momentum & trendföljning

Investerare har under lång tid dragit nytta av det faktum att aktier och andra typer av tillgångar tenderar att följa diverse olika trender i sin prisutveckling. De tillgångar som utvecklats bra prismässigt tenderar ofta att fortsätta göra det framåt, och tvärtom för de som utvecklats dåligt.

I korthet bygger en prisuppgång i t.ex. en aktie på att den lockar till sig fler investerare och spekulanter som bidrar till att driva upp kursen ännu högre (och mer än motiverat i vissa fall) – det finns kort sagt en viss tröghet i marknaden, och trender har därmed en tendens att fortsätta ett tag.

En momentum-strategi innebär att man köper det som stigit mest i pris, och en strategi med trendföljning innebär att man köper det som går upp i pris och undviker (säljer) det som sjunker i pris. Vanligtvis tittar man på trender och momentum under de senaste (3-6) månaderna eller det senaste året.

Följer du en momentum- och/eller trendstrategi kommer du därmed att köpa aktier (eller andra tillgångar) som har utvecklats bäst under t.ex. en 1, 3, 6, eller 12-månadsperiod. Det är även möjligt att basera strategin på ett s.k. sammansatt momentum, vilket är ett snitt av flera tidsperioder, och det gör att man kan förbättra strategins avkastning ytterligare.

Effektivt sätt att skapa överavkastning

Detta har studerats mycket genom åren, och det har visat sig att momentum och trendföljning är ett effektivt sätt att skapa en överavkastning mot övriga börsen. Flera publikationer (exempelvis Two Centuries of Multi-Asset Momentum och A Century of Evidence on Trend-Following Investing, samt två andra: 1, 2) har visat på att det fungerat de senaste 200 åren. Även böckerna What Works on Wall Street och Quantitative Momentum tar upp att momentum är en mycket bra strategi.

Det finns en tydlig momentum-effekt både inom specifika tillgångsslag (t.ex. mellan olika aktier), men också mellan olika tillgångar (t.ex. mellan aktier och räntepapper). Hur momentum och trend ser ut i respektive tillgång och mellan tillgångar kan sedan fungera som beslutsunderlag för vad man bör investera i (det som stiger) och vad man bör undvika (det som sjunker).

Rebalansering kvartalsvis & strategins bästa tid

En portfölj baserad på momentum bör rebalanseras ofta (t.ex. kvartalsvis) och det beror på att momentum har en stark säsongseffekt. Historiken har visat att det är klokt att genomföra rebalanseringen i början av mars, juni, september, och december för att få bästa utveckling.

Momentum-strategier har en tendens att fungera som bäst när börsen har dåliga perioder. Detta kunde man se exempelvis under 70-talets och 00-talets dåliga börsutveckling när strategin global trendföljning tydligt överavkastade börsen.

Kvalitetsfilter & sammansatt momentum

Den här typen av strategier bör kombineras med ett kvalitetsfilter för att sortera bort de mest riskfyllda och minst kvalitativa företagen. En vanligt förekommande form av kvalitetskoll är att använda F-score för att bedöma företagets kvalitet. De med lägst F-score filtreras bort och kvar blir de mer kvalitativa som därmed eventuellt kan vara bra investeringar. Momentum som kombineras med ett värde- eller kvalitetsfilter tenderar att vara mindre volatil än en ren momentum-strategi.

Momentum är en bra komponent i sig självt, men genom att skapa ett sammansatt momentum (momentum composite på engelska) kan man förbättra momentum-effekten ytterligare. Sammansatt momentum innebär i korthet att man tittar på prisutvecklingen över flera tidsperioder (vanligtvis 3, 6, och 12 månader) och därefter beräknar man ett snitt av dessa.

Trending Value / Value Composite

Trending Value (trendande värde) är en strategi som innehåller begreppet value composite (sammansatt värde) där tanken är att kombinera flera värderingsmått med momentum och trend. De värderingsmått som value composite och används i strategin är P/E, P/B, P/FCF, EV/EBITDA och Shareholder yield (direktavkastning + återköp av aktier).

Det är en välkänd och populär kvantitativ investeringsstrategi som introducerades i James P. O’Shaughnessys bok What Works on Wall Street. Den här kombinationen av sammansatt värde har visat sig ge väldigt bra avkastning historiskt – och faktum är att det har varit det bästa måttet för att hitta billiga och bra bolag som över tid ger en jämn avkastning. Kombinationen av flera mått till ett välavvägt nyckeltal presterar därmed bättre än (de flesta) enskilda nyckeltal.

Value composite rankar alltså företagen utifrån deras sammansatta värde. Och därefter kan man exempelvis välja att investera i de 10-15 mest prisvärda, behålla dem i 1 år, och sedan göra om proceduren igen. Det i sig är en bra grund att utgå ifrån.

Kombinera value composite med momentum

Genom att kombinera value composite med momentum får man dock ett extra bra resultat – och är det som kallas för trending value. Värde och momentum är nämligen negativt korrelerade vilket gör att de tillsammans skapar en jämnare avkastning. I James bok väljer han ut aktierna baserat på deras momentum och prisuppgång de senaste 6 månaderna – dvs. han hittar först de mest prisvärda aktierna enligt value composite och sedan köper han dem som gått upp mest senaste halvåret (ca 25 aktier).

Historisk avkastning för både trending value och value composite har varit mycket god. Den förstnämnda gav exempelvis avkastning på 21,2% per år mellan 1964-2009 jämfört med 11,2% per år för börsen i sin helhet. Och value composite genererade en årlig avkastning på 17,2% under samma tidsperiod. I boken Value Investing av James Montier visade han på att value composite-strategin gav 25% avkastning per år under perioden 1985-2007 med 30 aktier i portföljen som rebalanserades årsvis. I Sverige har både trending value och value composite haft en mycket bra historisk avkastning.

Deep Value (EV/EBIT (+ momentum))

Strategin deep value (även kallat EV/EBIT eller The Acquirers Multiple) klassas som den bästa kvantstrategin enligt Wes Grey och Tobias Carlisle i boken Quantitative Value. Det är enligt dem det bästa måttet på hur billigt ett företag är – och man köper då de absolut lägst värderade aktierna. Den är dessutom väldigt enkel att implementera vilket underlättar möjligheten att använda den.

Det har visat sig att företagsmultipeln EV/EBIT (enterprise multiple på engelska) är ett av de klart bästa (om inte det bästa) nyckeltalet för att kunna leta fram riktigt billiga företag. I den tidigare nämnda boken går författarna in på hur många investerare genom åren har använt nyckeltalet för att hitta bra investeringar. Nyckeltalet har bland annat använts av investerare som exempelvis Warren Buffett, Joel Greenblatt, och Carl Icahn.

Vill man få fram de mest kvalitativa företagen bland de riktigt billiga kan man även titta på aktierna genom ett kvalitetsfilter. Som du säkert är medveten om kan kvalitet bedömas och mätas på olika sätt, men ett exempel kan vara F-score som hjälper till att sortera bort de minst kvalitativa företagen med högst risk.

Historisk avkastning för den här strategin har, likt många andra kvantstrategier, varit väldigt god. Studier har visat en årlig avkastning på 21,3% under tidsperioden mellan 1950 och 2013 på den amerikanska börsen med årsvis ombalansering.

The Acquirer’s Multiple

The Acquirer’s Multiple skiljer sig något mot den ursprungliga strategin då den använder operating profit (OP) istället för EBIT i beräkningen. Fördelen med OP är enkelt förklarat att det kan ge en mer rättvis uppfattning kring bolagets värdering då det inte inkluderar vinster av engångskaraktär (NRI).

Den här varianten genererade en årlig avkastning på 18,6% mellan åren 1972 och 2017 med en portfölj som bestod av 30 bolag och årsvis rebalansering.

Kombinera med momentum

Det går även att kombinera EV/EBIT med momentum i aktiepriset. I den kombinerade strategin köper man alltså de lägst värderade aktierna enligt EV/EBIT som samtidigt har det bästa momentumet i prisutveckling.

Detta fenomen att värde och momentum tillsammans bidrar till en högre avkastning har påvisats flertalet gånger, och det är därmed något man fördel kan implementera även i den här strategin.

Trendande kvalitet

Avkastning på eget kapital (ROE) är ett populärt mått för att hitta kvalitetsbolag. Det är nämligen det som driver lönsamheten i företagets verksamhet, och har de en hög ROE är det indikation på ett kvalitativt företag och därmed även en potentiellt bra investering.

Likt sammansatt värde (value composite) går det att kombinera olika mått på kvalitet och avkastning till ett bättre nyckeltal. Detta i form av sammansatt ROI (return on investment), som består av en kombination av ROE, ROA, ROIC, samt fritt kassaflöde genom eget kapital (FCFROE).

Väljer man därefter att kombinera sammansatt ROI med aktiernas prismomentum kan man köpa kvalitetsbolag vars aktiekurs har utvecklats bra. Detta kan därför vara en mycket bra strategi att använda sig av om man letar efter lönsamma tillväxtbolag som gillas av marknaden.

Trendande utdelning

Utdelningsinvestering har länge varit en av de mest populära investeringsstrategierna, men särskilt på senare år. Det har dessutom varit en mycket bra och lönsam strategi över långa tidsperioder.

Men vill man förbättra avkastningen ytterligare i en utdelningsstrategi kan man kombinera fokuset på utdelningar med prismomentum. Det vill säga: man köper högutdelande bolag vars aktiekurs har stigit mest (under exempelvis de 6 senaste månaderna) vilket gör att man investerar i aktier som marknaden gillar och därmed handlar upp i pris.

Fungerar kvantitativ investering i Sverige?

Det finns enormt mycket information och studier som har gjorts på framförallt den amerikanska marknaden. Och dessa har som grupp visat att kvantitativa investeringsstrategier har kunnat ge en bra avkastning över tid.

Men hur ser det ut på den svenska marknaden egentligen? Och fungerar verkligen kvantitativa investeringar i Sverige? Detta är två frågor som förekommer ofta när man pratar om kvantstrategier i Sverige, och vi tänkte därför att det kan vara bra att besvara dem en gång för alla.

Det korta svaret på detta är: ja, kvantitativa investeringar fungerar i Sverige.

Så har det iallafall varit historiskt, och eftersom vi inte kan säga något om framtiden och hur det kommer att bli så får vi utgå från den historiska datan. Men historiken visar alltså att kvantitativa strategier som exempelvis Magic Formula och momentum har fungerar bra på svenska aktier.

Hur det kommer att bli i framtiden är såklart omöjligt att säga. Men det finns goda skäl att anta att detta kommer fortsätta prestera bra på den svenska marknaden. Ett skäl till detta är eftersom vi människor tenderar att agera på samma sätt som vi gjort historiskt, och även om vi inte vill erkänna det för oss själva spelar den psykologiska faktorn stor roll och gör att vi i många fall upprepar vårt tidigare beteende. Detta gör att det kommer fortsätta uppstå bra möjligheter för kvantstrategier att dra nytta av.

 

Fördelar med kvantitativ investering

Kvantitativa investeringar har flertalet fördelar jämfört med ”traditionell investering” där man själv gör en fundamental analys och värdering av företaget man funderar på att investera i.

Vi har här nedanför listat de 4 största fördelarna med kvantstrategier, utan inbördes ordning.

1. De har en tydlig strategi

Alla kvantitativa strategier har en tydlig strategi som avgör hur och när du ska agera på ett visst sätt. Detta gör det lättare att ta bra och logiska beslut, och du behöver med andra ord inte fundera på hur du ska göra – eftersom strategin säger åt dig hur du ska agera.

Investerar du enligt en kvantstrategi vet du vad de grundläggande principerna i den strategin är, och det gör i sin tur att du har en konkret strategi som du kan falla tillbaka på. Det är bättre än att köpa aktier lite hur som helst och hoppas på att priset ska gå upp.

2. De har presterat bra historiskt

Historiskt sett har kvantitativa investeringsstrategier visat sig kunna generera en hög avkastning över tid, och i många fall betydligt bättre än börsen som helhet.

Det är därmed fullt möjligt att genom kvantinvesteringar få en hög avkastning trots att man är nybörjare – så länge du klarar av att följa strategin och gör som den säger åt dig att agera.

3. De minskar den psykologiska påverkan

Tack vare den tydliga strategin minskar man dessutom risken att påverkas psykologiskt. Det beror på att man enbart ska agera utifrån ett par förutbestämda parametrar och följa dessa mekaniskt – utan att blanda in egna känslor, antaganden, eller försök till att ta bättre beslut.

I många fall är det just den psykologiska biten som är en stor fallgrop för många investerare. Så lyckas man minimera den påverkan är det helt enkelt väldigt fördelaktigt. Kvantstrategier hjälper investeraren att vara disciplinerad och att inte agera baserat på känslor.

4. De är tidseffektiva

Ytterligare en fördel med kvantstrategier och deras tydliga strategi är att de är väldigt tidseffektiva. Som kvantinvesterare behöver du inte genomföra någon fundamental analys eller teknisk analys, och därmed kan du drastiskt minska tiden du lägger ner på dina investeringar.

Tack vare det faktum att man som kvantinvesterare normalt sett gör portföljförändringar en eller ett par gånger per år så behöver man inte ständigt bevaka sin portfölj. Och förändringarna som ska genomföras bestäms av strategin, vilket gör att du enbart behöver göra så som den säger åt dig. Kvantstrategier kan därmed ge (riktigt) bra avkastning, utan en särskilt stor insats i form av tid och energi när det gäller att analysera och värdera olika företag.

Check

Nackdelar med kvantitativ investering

Men det finns såklart även ett par nackdelar med kvantitativ investering.

Som bekant baseras kvantstrategier enbart på historisk data, och de därmed i princip antar att det som hänt historiskt ska hända igen. Men viktigt att komma ihåg är att det som fungerat tidigare kanske inte gör det framgent. De kan därför inte förutspå framtida utveckling – men kan i och för sig ingen annan strategi heller.

En annan nackdel som det ofta pratas om är att man kan bli tillsagd att köpa ett specifikt bolag, trots att det kanske inte är ett bolag du hade köpt i vanliga fall. Det kan t.ex. bero på att bolaget eller aktien har en historik eller vissa typer av egenskaper som du inte riktigt gillar.

Kvantitativa investeringar kan dessutom underprestera under vissa tidsperioder, och ibland väldigt länge, vilket gör att de inte är ett så bra alternativ om man inte tål lite motgångar då och då.

Varför använder inte alla kvantitativa strategier om de är så bra?

Kvantitativa investeringsstrategier har som grupp presterat väldigt bra historiskt sett, vilket gör att den här frågan är klart befogad och dessutom vanligt förekommande inom det här området. Dessutom är det lätt hänt att bli skeptiskt inställd när man hör namn som exempelvis ”den magiska formeln” som påstår sig kunna slå aktiemarknaden med väldigt lite jobb.

Vi tänkte därför att det vore passande att gå igenom varför det är så att inte alla investerare följer kvantstrategier, om de nu är så pass bra som det påstås.

Kvantstrategier kan underprestera rejält

En av de främsta anledningarna till varför inte alla använder den här typen av strategier är eftersom de stundtals kan underprestera sitt jämförelseindex rejält – och då är det helt enkelt många som ger upp strategin och tänker att den inte var så bra trots allt. Men för att bli långsiktigt framgångsrikt med kvantstrategier (eller vilken strategi som helst egentligen) gäller det att man inser att detta är en del av det hela.

Det är kort sagt så att många saknar tålamodet som krävs för att fortsätta investera enligt de valda strategierna. Utan tålamod, disciplin, och ett långsiktigt fokus blir det därmed svårt att bli en vinnare med kvantstrategier under de tider då de presterar riktigt dåligt.

I många fall är alltså det svåraste med kvantstrategier att ha tillräckligt med tålamod och disciplin för att hålla fast vid dem när de underpresterar. Detta blir än svårare om börsen som helhet går upp (kraftigt) under samma tidsperiod. Då kan det vara svårt att förlita sig på historisk data och lyssna på vad ett simpelt system säger åt en att man ska äga i sin portfölj.

Många investerare dessutom har förväntningar om att de ska kunna köpa en aktie och att den ska gå upp kraftigt i pris kort därefter. Det är mycket sådana historier som lyfts fram i finansmedia och det ger en skev bild av investeringar. Det gör att många inte förstår att långsiktighet och ränta-på-ränta är det som genererar de största avkastningarna på sikt.

Många tror att de är bättre än en kvantitativ strategi

Vi människor har en tendens att överskatta vår förmåga, och det gäller särskilt inom investeringar som gång på gång visar att irrationella beslut och psykologiska fällor ständigt upprepas.

Detta gör att många tror att de kan lyckas slå dessa kvantitativa strategier genom att göra ett aktivt urval av aktier att investera i – antingen genom att använda sig av strategierna som grund, eller genom att helt på egen hand hitta företag att investera i. De tror alltså att de kan addera mervärde genom att inte låta sig styra av en mekanisk strategi.

I kvantitativa strategier finns risken att man ibland köper bolag som inte presterar så bra, av olika anledningar, och dessa investerare anser då att de skulle kunna välja bort alla dåliga bolag för att på så sätt undvika stora risker. Det är dock omöjligt att veta hur alla företag kommer att prestera innan man har facit i hand och kan blicka tillbaka – och därför kan de hända att de bolag som väljs bort av aktiva investerare kan bli de bästa investeringarna i en mekanisk strategi.

Hela syftet med en kvantitativ investeringsstrategi är att man ska inte ta några beslut själv. Det gör då att man inte blandar in några känslor, psykologi, eller tro på att man är bättre än ett beprövat system. Psykologiska fällor förekommer hela tiden på börsen, och det är lättare att skydda sig från dem genom att följa en kvantstrategi jämfört med att ta alla beslut på egen hand.

Man tycker det är tråkigt eller för mekaniskt

Det finns en stor risk för att kvantitativa investeringsstrategier uppfattas som tråkiga eller för mekaniska eftersom de helt enkelt baseras på ett fåtal parametrar som man ska följa till punkt och pricka.

Många investerare söker en intellektuell utmaning i samband med att de investerar i aktier. Deras intresse för analyser och värderingar av olika företag är helt enkelt alldeles för stort för att låta en mekanisk strategi ta alla investeringsbeslut. De gillar kort sagt att räkna, fundera, och göra olika former av prognoser inför framtiden – och är inte något de får utlopp för med kvantstrategier.

Det saknas tillräcklig kunskap

Tillsist kan vi ta upp det faktum att det är vanligt förekommande att det saknas tillräckligt med kunskap om området för att förstå varför dessa strategier fungerar så pass bra.

Som kvantinvesterare, eller bara intresserad av ämnet, så är det viktigt att man förstår tanken och principerna bakom strategierna. Kvantstrategier kan t.ex. handla om att köpa kvalitetsbolag till lågt pris, och då kan man få en annan syn på saken – när man förstår den här principen så förstår man också att det finns ett tydligt mål med strategin. Att köpa kvalitet till låga priser är ju det som många andra typer av investerare också försöker att göra – men genom att analysera på egen hand.

Skeptikerna till kvantinvestering brukar också anse att kvantitativa investeringar helt enkelt inte fungerar i verkligheten. De tenderar att påpeka att strategiernas historiska avkastning framställs bättre än vad det egentligen är eftersom man väljer ut det som ser bäst ut. De har kort sagt inställningen att kvantinvesteringar inte lönar sig, och att man istället bör ta alla beslut på egen hand genom att genomföra klassiska analys- och värderingsmodeller.

Graph

Historisk avkastning för kvantitativ investering

Vi har redan varit inne på det lite, men kvantitativa investeringar har historiskt gett en väldigt bra avkastning sett över långa tidsperioder. Samtidigt kan det vara värt att nämna att olika strategier fungerar olika bra under olika tidsperioder.

Marknadsklimatet förändras över tid, och därmed även förutsättningarna för de olika kvantstrategierna. Vi rekommenderar dig därför att läsa på mer specifikt om respektive strategi om du hittar någon som verkar intressant. Ta då en titt på historisk avkastning för den specifika strategin så att du får en uppfattning om vad du kan ”förvänta sig” framöver (notera: ingen avkastning är garanterad, men historiken kan ge en viss fingervisning).

Men generellt har man kunnat se att kvantstrategier gett någonstans kring 20% per år under många år. Det har även visat sig vara effektivt och lönsamt att välja flertalet strategier och kombinera dessa, jämfört med att enbart välja en enda kvantstrategi att följa.

Hur investerar man enligt kvantitativa investeringsstrategier?

Vi förstår om du har fått upp intresset för kvantitativa investeringar efter att ha läst så här långt i den här guiden, och vi ska nu därför gå igenom hur du kan göra för att komma igång på egen hand.

Steg 1 – Starta aktiekonto

Du behöver ha ett aktiekonto där du förvarar aktierna, och vi rekommenderar ett aktiekonto per strategi (för att lättare ha koll på innehaven och prestation över tid).

I många fall är ett investeringssparkonto (ISK) det bästa valet, men köper du utländska aktier rekommenderar vi istället en kapitalförsäkring (KF) för att få hjälp med källskatten vid eventuell utdelning.

Se till att du använder dig av en bank eller mäklare som har låga kostnader för att investera. Vi kan starkt rekommendera nätmäklaren Avanza. De har riktigt låga priser för sparande och investeringar, en väldigt bra plattform, och en duktig kundtjänst som kan hjälpa dig vid eventuella frågor eller problem.

Steg 2 – Välj strategi

När du ska bestämma vilken strategi du ska följa är det väldigt viktigt att du väljer en strategi som du klarar av att fortsätta följa och behålla både i uppgång och nedgång. Du måste helt enkelt klara av att vara långsiktig och stå ut med de lite sämre perioderna (som med all säkerhet kommer att komma förr eller senare). Du behöver ha en tro och övertygelse på strategin och det du kommer att investera dina pengar i.

Utöver vilken strategi du ska välja behöver du även fundera kring på vilken marknad (land) du ska göra detta på. Ska du investera i svenska, nordiska, eller amerikanska företag? Många av kvantstrategierna har fungerat på de allra flesta marknaderna, men det finns såklart mer data och underlag för den amerikanska marknaden än för Sverige och Norden. Tänk dock på att högre courtage och växlingsavgifter för valuta tillkommer vid investeringar utomlands.

Vi kan starkt rekommendera att du väljer att följa 2-4 olika kvantstrategier. De två enkla anledningarna till detta är att det sänker risken (ökad diversifiering) och gör din avkastning jämnare (lägre volatilitet). En lägre risk och jämnare avkastning kommer göra det betydligt lättare att fortsätta investera enligt strategierna långsiktigt, vilket är en mycket viktig aspekt för att lyckas med kvantitativa investeringar.

Det kan även vara viktigt att påpeka att du såklart inte behöver investera hela din portfölj enligt kvantstrategier. Du kan exempelvis ta hälften, en tredjedel, eller så mycket som du känner för, och resterande del investerar du enligt din vanliga strategi (t.ex. analysera företag med fundamental analys). Vill du öka din riskspridning ytterligare kan du investera på flera olika marknader, men det är inget måste om du redan har 2-4 olika strategier.

Hur många aktier ska man ha?

Det har historiskt sett visat sig att ungefär 10 aktier i varje strategi är det som har gett bäst riskjusterad avkastning (sharpekvot). Väljer du att följa 3 olika strategier bör du med andra ord ha omkring 30 aktier totalt i dessa strategier. Du kommer då att få en diversifierad portfölj som sprider riskerna över flera olika företag.

Aktierna i respektive strategi bör vara likaviktade, dvs. de bör ha en lika stor andel (10 aktier bör ha 10% vardera). Detta hänger i sin tur ihop med rebalansering/ombalansering som vi kommer att gå igenom senare, men det innebär i korthet att man återställer den ursprungliga fördelningen med jämna mellanrum.

Hur många aktier just du ska ha i dina strategier beror också till viss del på vad du känner dig trygg med. Bara för att något har visat sig vara optimalt i olika studier och tillbakablickar behöver det inte betyda att det är optimalt för just dig. Välj därför ett antal som du är trygg med, och som gör att du klarar av att följa strategin långsiktigt.

Följer du ett par olika strategier kan det hända att samma aktie ska köpas i flera strategier, vilket kan resultera i frågor kring hur man ska göra då. Det absolut enklaste är då att köpa den i alla strategier som säger att du ska investera i den. I och med att du har flertalet olika strategier kommer detta inte resultera i att en enskild aktie utgör en särskilt stor del av totala portföljen.

När ska man investera pengarna?

Detta är helt upp till dig och hur du föredrar att göra – antingen kan du välja ett enkelt månadssparande där du köper varje månad, investera allt på en gång, sprida ut inköpen under ett par gånger per år, eller helt enkelt göra precis så som du tycker känns bäst.

Kvantitativa investeringar handlar till stor del om att hålla det enkelt, och därför bör även ditt tillvägagångssätt vara enkelt. Fundera lite kring detta genom att fråga dig själv saker som t.ex. hur mycket du ska spara och om du ska månadsspara eller inte. Det finns egentligen inget rätt eller fel här – det viktiga är att man själv tycker att upplägget fungerar bra och att det är något man kan följa långsiktigt.

Vid ett månadssparande köper du kanske en aktie per månad, för att på sikt bygga upp en portfölj enligt valda strategier. Vill du istället investera allt på en gång blir det isåfall en lite större klumpsumma som du sedan i princip bara behöver kolla till när det är dags för ombalansering/rebalansering (mer om det strax).

Du kan även välja att spara pengarna på kontot mellan dina rebalanseringar, och när det är dags att återställa balansen väljer du att investera pengarna då. Du kan också välja det alternativet där du kontinuerligt köper mer i respektive aktie i takt med att du har möjlighet att undanvara pengar till detta. Sprider du ut dina rebalanseringar, t.ex. kvartalsvis, kan du i samband med det välja att investera dina sparade pengar.

Steg 3 – Följ strategin, rebalansera portföljen, utvärdera

När du har valt strategi/strategier att följa och hur ditt upplägg ska se ut, samt köpt in de aktier som passar det du har bestämt, då återstår det bara följa strategin också. Det är den här biten som brukar vara svår med kvantitativa investeringar, så om du lyckas följa din strategi långsiktigt över tid kommer du med stor sannolikhet att bli en vinnare.

Det kräver att man klarar av de perioder då kvantstrategierna underpresterar mot övriga börsen för att få ta del av den där höga avkastningen som man kan se att de har gett historiskt. Därför är det viktigt att man har tillräckligt tålamod och disciplin för att vara långsiktig med sina kvantitativa investeringar.

Du bör med tiden även utvärdera dina kvantstrategier. Kom dock ihåg att inte utvärdera alldeles för snabbt, och vår rekommendation är att man utvärderar tidigast efter 3 år. Men ännu bättre är egentligen om man gör det efter 5 år. Detta är för att strategierna ska få tillräckligt med tid att göra sitt jobb, så att du kan få en så bra uppfattning som möjligt gällande deras prestation.

Rebalansering/ombalansering av portföljen

Du kommer tids nog att märka att vissa innehav går bättre respektive sämre än andra. Detta kommer leda till att det blir en obalans i din portfölj (som ju bör vara likaviktad) – de bra innehaven kommer utgöra en större del av portföljvärdet, och tvärtom.

Det är där rebalansering (även kallat ombalansering) kommer in i bilden, vilket kort sagt innebär att du återställer den ursprungliga fördelningen (balansen) så att alla innehav återigen är likaviktade och utgör lika stor andel av portföljen. Rebalansering har visat sig ha en positiv påverkan på avkastningen, och för bästa effekt bör det genomföras med jämna mellanrum.

Inom kvantstrategier är tillfället för rebalansering då man köper in nya företag som passar strategins kriterier för stunden, och säljer de som inte längre passar in. Men likviktning och rebalansering kan även tillämpas på en ”vanlig portfölj” – genom att sälja av lite av de aktier som utvecklats bra, och köpa mer av de som gått lite sämre.

När ska man genomföra rebalanseringen?

Hur ofta man bör rebalansera en kvantitativ portfölj kan bero på vilken strategi man följer och vad man själv föredrar.

Vår generella rekommendation är att genomföra rebalanseringen kvartalsvis. Detta gör att du får ta del av hög avkastning samtidigt som du inte är för aktiv eller för inaktiv med din portfölj. Tänk på att en mer frekvent rebalansering leder till ökade kostnader i form av courtage och spread. Kom även ihåg att man bör försöka hålla sin strategi så pass enkel som möjligt, och därmed kan rebalansering årsvis eller kvartalsvis vara passande av den anledningen.

Trend- och värdestrategier bör som tumregel rebalanseras antingen kvartalsvis eller årsvis för bästa effekt, medan strategier som baseras på momentum utvecklas bäst vid kvartalsvis rebalansering. Väljer man att göra det kvartalsvis bör man tänka på att det finns ett säsongsmönster som man bör följa – och mönstret säger att det är bäst att rebalansera i början av mars, juni, september och december.

Men oavsett om du väljer att rebalansera årsvis eller kvartalsvis kommer du med stor sannolikhet att få en bra avkastning. Huvudsaken är nämligen att du genomför rebalanseringen överhuvudtaget.

Vad kostar kvantitativ investering?

En viktig aspekt att ta hänsyn till när man sparar och investerar är att hålla koll på kostnaderna och minimera dem så gott det går. Därför är det också högst relevant att gå igenom vad det kan kosta att följa en eller flera kvantitativa strategier.

Den mest uppenbara kostnaden för att följa en kvantstrategi är såklart att du betalar courtage på alla dina transaktioner (både köp och sälj). Hur mycket du behöver betala beror på vilken bank eller mäklare du använder, och därför är det klokt att se sig omkring för att hitta det bästa och billigaste alternativet. Vi kan varmt rekommendera Avanza som är en väldigt bra nätmäklare för sparande och investeringar.

En annan kostnad som kan finnas kopplat till kvantitativa investeringar är diverse olika betaltjänster. Det finns ett flertal tjänster på marknaden som ger investerare möjligheten att sortera fram bolag (med en s.k. screener) som passar specifika strategier, och det gör det kort sagt väldigt enkelt att följa en viss kvantitativ strategi.

Alla kostnader som uppstår i samband med att du köper, säljer, eller betalar för en tjänst behöver sättas i relation till det investerade kapitalet. På så sätt kan du få fram en procentuell avgift för ditt investerade, och du kan därmed jämföra avgiften med olika fonder för att få en bättre uppfattning om du betalar en hög eller låg avgift. Kvantitativ investering behöver per automatik inte innebära högre kostnader än ett ”vanligt sparande” om du är medveten om kostnaderna och försöker att minimera dem så gott det går.

Sträva därmed efter att hålla kostnaderna låga för att maximera effekten av ränta-på-ränta.

3 enkla tips för att lyckas med kvantitativa investeringar

Kvantstrategier är i grunden tänkta att vara enkla.

Och här kommer därför 3 enkla tips för att lyckas väl med den här typen av strategier.

Tips 1 – Läs på ordentligt

Du behöver se till att du har en ordentlig kunskap om strategierna du väljer att följa. Läs på om historisk data och utveckling, ta del av tips från andra investerare som följt dessa strategier, och bilda dig helt enkelt en så bra uppfattning om strategin som möjligt.

Ju mer påläst du är, desto bättre förutsättningarna har du för att få en bra avkastning.

Tips 2 – Ha tålamod, disciplin, och ett långsiktigt fokus

Kvantitativa strategier kan vara jättebra att följa, men då krävs det just att man följer dem. Och för att följa dem behöver du ha tålamod, disciplin, och ett långsiktigt fokus – genom såväl bra som dåliga tider på marknaden.

Klarar du av att följa en eller flera kvantitativa investeringsstrategier över tid kommer du med stor sannolikhet att bli en vinnare som belönas med hög avkastning. Se därför till att du inte ger upp när det blir sämre tider, utan istället tänker att det är en del av processen som krävs för att uppnå en bra avkastning.

Tips 3 – Våga lita på strategierna

De flesta kvantstrategier har testats massvis mot historisk data för att komma fram till det optimala tillvägagångssättet. Och du behöver därmed försöka lita på att strategin kommer prestera bra resultat.

Har du ingen tro på strategin är det ingen idé att du fortsätter följa den. Var beredd på att det kommer tider då strategierna underpresterar. Men det är i de tillfällena då det är extra viktigt att du har en tro och vågar lita på att de kommer prestera bättre framöver.

Rekommenderade böcker

Det finns flera relaterade böcker som vi starkt kan rekommendera (utan inbördes ordning).

Vi har även en annan längre lista med våra bästa boktips som du bör kolla in!

Avslutande ord om kvantitativa investeringar för nybörjare

Det var allt för vår guide kring kvantitativa investeringar!

Vi hoppas att du nu har lärt dig massor av nya saker kopplat till kvantinvestering. Det är alltid bra att ha den här kunskapen. Oavsett om du väljer att följa någon kvantitativ strategi eller inte. Vill man lyckas inom investeringar är det nämligen viktigt att hela tiden ta till sig ny information.

Är du intresserad av att lära dig mer om kvantitativa investeringar? Kolla först och främst in böckerna vi rekommenderar här ovanför. De kommer kunna hjälpa dig att bygga vidare på den kunskap du nu har samlat på dig. Vill du lära dig mer om allmänna saker inom ekonomi och finans? Ta en titt på vårt övriga utbildningsmaterial här på sajten.

Kom ihåg att alla har möjlighet att lyckas väl med sina (kvantitativa) investeringar. Det spelar ingen roll vilken kunskap du har sedan innan. Eller hur mycket pengar du har. Det viktiga är att du läser på, är långsiktig, och har disciplin att följa strategin.

Och du, har du inte börjat investera ännu är det hög tid att du sätter igång. Ju tidigare du börjar, desto bättre kan ränta-på-ränta arbeta på.


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.