Vad är net-nets?

Net-nets är en klassisk investeringsstrategi som används för att hitta lågt värderade bolag.

En net-net är en aktie som handlas till ett lägre pris än NCAV (Net Current Asset Value), vilket är bolagets omsättningstillgångar minus de totala skulderna. Dessa bolag kan helt enkelt köpas för ett pris som är lägre än likvidationsvärdet (bolaget kan välja att likvideras, och aktieägarna får då mer tillbaka än vad de betalat för bolaget).

Det finns ofta en (bra) anledning till varför bolag värderas lågt, och det är inte osannolikt att det finns en hel del (stora) risker. Med anledning av detta är det därmed lätt att gå på minor när man investerar i net-nets, och det gäller därför att vara vaksam på vad man investerar i.

Strategin utvecklades av Benjamin Graham, och den var lättare att använda förr. Anledningen till detta är att det var vanligare med lågt värderade bolag då. I dagens läge är det nämligen mycket svårt att hitta bra net-nets. Den välkända och mycket duktige investeraren Warren Buffett har använt sig av den här investeringsstrategin, som han för övrigt har kallat för ”Cigar Butts”.

Net-nets historiska avkastning

Historiskt har net-nets som investeringsstrategi givit ett väldigt bra avkastning, enligt flera oberoende studier.

Några exempel på resultat från dessa studier:

• 27,7% per år under 1950-2009
• 38,7% per år under 1970-2013
• 35% per år under 1985-2007

I Sverige har den här strategin gett 10,7% per år under 2001-2019, vilket ska jämföras med OMXS30 som gett 2,9% per år (utan utdelning).

Det har historiskt lönat sig allra mest om du har valt att behålla dina net-nets 1-2 år (med årlig avstämning). Den enkla anledningen till detta är att net-nets generellt är värdeförstörande över tid (det är dåliga bolag), och ska därför inte behålla någon längre tid.

Hur beräknas net-nets?

Bolag vars NCAV (Net Current Asset Value) handlas lägre bolagets börsvärde klassas som en Net-Net.

NCAV = Omsättningstillgångar – Totala Skulder

Du hittar både omsättningstillgångar och totala skulder i bolagets balansräkning.

Detta värde (NCAV) omvandlas sedan till ett värde som visar tillgångar per aktie, och divideras därefter med aktiekursen (vilket ger nyckeltalet P (Price) / NCAV).

P/NCAV kan redovisas i både decimalform och procentform, och det visar helt enkelt hur bolagets NCAV är i förhållande till aktiekursen. Ett värde under 1 (eller 100%) visar att bolaget värderas lägre än sitt NCAV, och ett värde över 1 (eller 100%) visar att bolaget värderas högre.

Exempel

Antal aktier: 100 st
Börsvärde: 30 000 kr
Omsättningstillgångar: 100 000 kr
Totala skulder: 60 000 kr

NCAV: 100 000 – 60 000 = 40 000 kr

Tillgångar/aktie: 400 kr (40 000 / 100)
Aktiekurs: 300 kr (30 000 / 100)

P/NCAV: 0,75 (eller 75%)
Beräkning: 300 / 400 = 0,75

Bolaget är i det här fallet en net-nets eftersom P/NCAV är längre än 1 (eller 100%). Vilket innebär att aktiekursen handlas till ett lägre pris än vad bolagets omsättningstillgångar minus totala skulder är värt.

Om några investerare skulle välja att köpa upp hela bolaget för 300 kr per aktie, och sedan likvidera det, så skulle de tjäna 100 kr per aktie eftersom tillgångarna per är aktie är 400 kr.

Hur kan man utvärdera net-nets?

Vill du på ett enkelt sätt utvärdera net-nets? Använd dig av Piotroskis F-Score!

Det är en investeringsstrategi som utvecklades för att hitta fundamentalt starka bolag baserat på 9 kriterier. Bolagen kan få ett värde mellan 0 och 9 (där 9 är bäst). Den är därmed en bra vägledning tillsammans med Net-Nets.

Vi rekommenderar att du enbart köper net-nets med hög och bra F-Score (7-9), eftersom du då kommer kunna undvika de sämsta bolagen (och därmed minska portföljens volatilitet). Några andra tumregler är att ett F-Score på 0-3 inte är bra, medan 4-6 är okej.

Tips för att hitta de bästa bolagen

Det finns även ett par andra saker du kan titta på för att hitta de bästa bolagen och därmed undvika de allra sämsta – vilket ju sannolikt lär leda till en ökad avkastning på dina investeringar över tid.

Uppfyller bolagen några eller flertalet av punkterna nedan kan det faktiskt vara värt att betala lite extra för dem, eftersom det är kvalitetstecken.

1. Vinst de senaste 2 åren
2. Bra vinstmarginal
3. Någorlunda bra avkastning på totalt kapital (ROA)
4. Lång historik (kort historik ökar risken)
5. Verksamt inom en trött och tråkig bransch
6. Rimlig skuldsättning
7. Lågt börsvärde (helst under 25 miljoner USD)
8. Bolagets insynspersoner bör äga ca 10-40%

Varför fungerar strategin så bra?

Net-nets är en kvantitativ investeringsstrategi, och precis som andra sådana så finns det ett par anledningar till varför den typen av investeringsstrategier fungerar så väl över tid.

Majoriteten har inte tålamodet att vänta (då net-nets underpresterar) – Det kommer komma perioder då den här strategin underpresterar kraftigt jämfört med övriga börsen. Och därför är det väldigt viktigt att man håller fast vid strategin, i både vått och torrt, om man vill lyckas med net-nets.

Många investerare tycker det är tråkigt eller för mekaniskt – De vill ha en intellektuell utmaning när de investerar i aktier. Deras intresse för investeringar är kort sagt för stort för att låta en mekanisk strategi ta alla investeringsbeslut (de gillar att räkna, fundera, och göra prognoser).

Investerare tror att de kan addera mervärde genom att välja aktier själva – Syftet med en kvantitativ (mekanisk) investeringsstrategi är att man inte ska ta några beslut själv, utan helt lita på strategin. Därför ska man inte blanda in sina känslor eller tro att man att ha förmågan att plocka ut de allra bästa aktierna.