Stor guide: fonder för nybörjare (lär dig spara i fonder)

Vi har valt att ta fram en stor guide kring fonder för nybörjare, av en enkel anledning: vi vill att fler ska ha möjligheten att börja spara och bygga upp en ekonomisk trygghet.

Fonder är ett jättebra och relativt enkelt sätt att få en god avkastning på sina pengar. Och det bästa? Det är verkligen inte svårt att komma igång!

I den här guiden kommer vi att gå igenom allt det grundläggande som du behöver veta för att börja spara i fonder och komma igång som nybörjare. Vår ambition är att den ska vara så pass lättläst att vem som helst ska kunna läsa guiden och börja spara i fonder.

Vi är glada, och stolta, att kunna säga att den här guiden är en av de största gratisguiderna på svenska när det gäller fonder för nybörjare. Guiden innehåller en hel del information i sig självt, men den har även massor av länkar till övrigt relevant utbildningsmaterial.

Nu sätter vi igång!

Guiden innehåller samarbetslänkar.

Vad är en fond?

En fond är ungefär som en portfölj, och innehåller därmed värdepapper (t.ex. aktier och obligationer) – och tillsammans med många andra sparare kan du köpa en liten del av den här portföljen. Det finns flera olika typer av fonder, vilket vi går igenom längre ner i denna guide.

De pengar som du väljer att spara i en fond läggs alltså ihop med pengarna från de andra spararna i fonden. Fondbolaget som förvaltar fonden väljer sedan vilka investeringar som ska göras (utifrån fondens tydliga regler och riktlinjer). En fond kan antingen ha en aktiv förvaltning eller en passiv förvaltning.

Du köper som sagt andelar i fonden som du väljer att spara dina pengar i, och blir därmed ägare (även kallat andelsägare) till en viss del av fondens tillgångar. Det gör att du har rätt att ta del av fondens vinster som motsvarar den andel som du äger i fonden.

Fonder har inga generella begränsningar när det gäller vilka marknader eller tillgångar som de får placera pengar i – utan det bestäms av de specifika riktlinjer som varje fond har, och därmed kan det skilja en hel del mellan olika fonder. Läs därför på noga innan du väljer att spara i en fond.

När du sparar i fonder kan du i majoriteten av alla fonder sätta in och ta ut pengarna när du vill. Kom även ihåg att fonder kan både stiga och sjunka i värde (det är alltså inte säkert att du får tillbaka det investerade beloppet).

Månadsspara i fonder – bli miljonär

Ja, det stämmer faktiskt – du kan bli miljonär genom att spara i fonder (och helt automatiskt dessutom).

Du kan nämligen väldigt enkelt sätta igång ett automatiskt månadssparande hos en bank. Det enda du behöver göra är att välja vilka fonder du ska spara i och hur mycket du ska spara varje månad. Och du behöver dessutom inte ha några stora summor för att komma igång, du kan faktiskt komma igång med mindre än 100 kr.

Väljer du att spara regelbundet i ett par hyfsat bra fonder, och har en gnutta tålamod, så är det fullt möjligt för dig att längre fram bli miljonär. Det är dock viktigt att du är långsiktig och sparar regelbundet så att du får ett bra genomsnittligt inköpspris på fonderna (det sänker risken och ökar chansen för en god avkastning).

Varför spara i fonder?

Det finns flera bra anledningar till varför du bör spara i fonder och skapa ett långsiktigt sparande, och här är några av dem.

  1. Det ökar din trygghet och frihet
  2. Du får en god riskspridning
  3. Lätt att skapa ett bra sparande med lite tid
  4. Du kan spara helt automatiskt
  5. Det är låga trösklar att komma igång
  6. Bra för din framtida pension

Rekommenderar vi fonder för nybörjare?

Ja, vi rekommenderar verkligen fonder för nybörjare.

Fonder är det bästa sättet för dig som är nybörjare och vill komma igång med ett (långsiktigt) sparande. Det är väldigt enkelt att komma igång och förstå. Det kräver dessutom inte heller speciellt mycket tid och energi för att lyckas väl på sikt.

Du kan med fördel kombinera både aktier och ett fondsparande med varandra. Men isåfall bör du börja med en relativt stor andel fonder. För att på så vis minska risken och minimera påverkan på dina nybörjarmisstag.

Läs gärna vår stora guide kring aktier för nybörjare om du vill veta mer om aktier.

 

Vad kostar en fond?

Fondens pris visas i form av andelsvärdet (NAV, även kallat nettoandelsvärde, eller net asset value på engelska). Det visar helt enkelt hur mycket det kostar att köpa en andel i fonden.

Fondens NAV beräknas genom att dividera värdet på fondens totala tillgångar (efter avdrag för förvaltningskostnader) med antalet andelar som finns i fonden.

Den beräknas normalt sett varje börsdag. När fondens tillgångar har ökat i värde ökar därmed även andelsvärdet, och tvärtom. Utdelningar och andra ränteinkomster räknas in i fondens NAV, om de inte delas ut till andelsägarna dvs.

Hur tjänar man pengar på fonder?

Du kan tjäna pengar på fonder genom att köpa dem till ett pris, och därefter sälja dem till ett högre pris.

Till skillnad från aktier så ger majoriteten av alla fonder ingen utdelning. De återinvesterar istället utdelningen i fonden, vilket ökar fondens NAV och gör att du tjänar pengar på det sättet.

Vad är förvaltningsavgift?

Fondens förvaltningsavgift är den kostnad som fondbolaget tar ut av dig när du äger en fond.

Tanken med förvaltningsavgiften är att den ska täcka kostnaderna kring det administrativa arbetet, betala löner, och i slutändan givetvis även bidra till att ge ett överskott till fondbolaget. Det är helt enkelt den avgift du betalar för att någon annan ska ta hand om dina investeringar.

Förvaltningsavigften redovisas på årsbasis och anges i procent (t.ex. 1% per år). Den dras dock dagligen från fondens värde. Om du har sparat 100 000 kronor i en fond som har en förvaltningsavgift på 1% per år kostar det alltså 1000 kronor för dig att spara i fonden varje år. Avgiften i kronor kommer att öka om ditt sparkapital ökar, eftersom avgiften anges i procent.

Fondbolag har en tendens att ta ut relativt höga förvaltningsavgifter, så var därför uppmärksam på hur mycket du betalar för de fonder du har eller funderar på ett eventuellt börja spara i. Den bör såklart generellt vara så låg som möjligt (eftersom du får behålla med av ditt sparkapital). Men vissa förvaltningsavgifer kan dock vara motiverande, t.ex. för de fonder som investerar på marknader där du själv har svårt att investera som privatperson.

De fonder som är passivt förvaltade har generellt en lägre förvaltningsavgift, och de med aktiv förvaltning har generellt en högre avgift.

Övriga fondavgifter som kan förekomma

Det finns även några andra typer av avgifter, utöver förvaltningsavgiften, som kan förekomma när man sparar i fonder. En fond kan ha alla typer av dessa, eller en kombination av några.

Avgifterna kan variera stort mellan olika fonder, men de anges alltid i procent.

  • Köpavgift – En avgift som tas ut när du köper andelar i fonden.
  • Säljavgift – En avgift som tas ut när du säljer andelar i fonden.
  • Prestationsbaserad avgift – En avgift som tas ut när fonden når ett i förväg bestämt avkastningsmål.

Vad är normanbelopp?

Fondens normalbelopp visar den sammanlagda kostnaden om du sparar 1 000 kronor per månad i 10 år i fonden. Det här beloppet bör vara så lågt som möjligt, eftersom det ju innebär att fondens totala avgifter är låga.

Vad är aktiv förvaltning?

Aktiv förvaltning innebär att fondförvaltaren tar aktiva beslut kring investeringarna och väljer ut precis vilka värdepapper som fondens kapital ska investeras i – med målet att överträffa sitt jämförelseindex.

Fonder med aktiv förvaltning tenderar att ha en högre förvaltningsavgift än de med passiv förvaltning. Men en högre avgift behöver dock inte alltid varit dåligt. Det kan t.ex. vara motiverat om förvaltaren är väldigt duktig på sitt jobb och genererar en hög avkastning till fondspararna.

En av de stora fördelarna med aktiv förvaltning är att en duktig fondförvaltare kan generera väldigt hög och bra avkastning om de lyckas välja ut bra investeringar. Detta kan göras genom att de t.ex. har spetskunskap inom vissa branscher och områden.

En av de stora nackdelarna med aktiv förvaltning är att det historiskt har visat sig vara väldigt svårt att konsekvent slå jämförelseindex över lång tid. Fondförvaltare kan lyckas väl under vissa perioder, men långsiktigt är det väldigt svårt att upprätthålla en högre avkastning än index.

Vad är passiv förvaltning?

Passiv förvaltning innebär att man investerar med målet att följa ett specifikt index (vanligtvis aktieindex) och ge samma avkastning. Det är vanligtvis en dator/robot som sköter den här förvaltningen, vilket gör att det går att hålla nere kostnaderna.

Fonder med passiv förvaltnings tenderar att vara väldigt billiga, och de passar därmed bra i ett långsiktigt sparande om man vill hålla nere kostnaderna (vilket man bör göra). Majoriteten av alla indexfonder är passivt förvaltade.

En av de stora fördelar med passiv förvaltning är att det är ett väldigt billigt sätt att förvalta en fond. Det är viktigt att hålla nere kostnaderna i ett långsiktigt sparande, eftersom det ger ränta på ränta-effekten bättre möjligheter att ge en god avkastning på sparkapitalet.

En av de stora nackdelarna med passiv förvaltning är att fonden mest sannolikt inte kommer att överprestera sitt jämförelseindex. Anledningen är att fondens mål är att replikera index, och ett index kan ju inte prestera bättre än sig själv (du kan å andra sidan inte underprestera index heller). Dessutom äger du allt som ingår i ett index, även de aktier som kanske inte har en så ljus framtid.

Vad är active share?

Active share visar hur många av fondens aktier som avviker från dess jämförelseindex.

Den här andelen anges i procent (från 0-100%), och ju högre procent desto större avvikelse från index.

  • Active share på 100% = inget av fondens innehav finns i index
  • Active share på 0% = alla innehav i fonden finns i index

Nyckeltalet är speciellt användbart när man tittar på indexfonder, för att undvika s.k. dolda indexfonder. En äkta indexfond bör ha en active share på omkring 10%. När det gäller aktivt förvaltade fonder så bör de ha en active share på över 60%.

Vad är tracking-error?

Tracking-error visar hur fondens rörelser har sett ut i förhållande till dess jämförelseindex.

Detta mått visar helt enkelt hur nära fonden följer utvecklingen i det index som fonden jämför sin utveckling mot.

  • Lågt tracking-error = fonden följer index
  • Högt tracking-error = fonden följer inte index

Även tracking-error är användbart för att identifiera äkta indexfonder (de ska ha ett lågt tracking-error, helst under 0,5, eftersom deras uppgift är att spegla/följa index). Aktivt förvaltade fonder bör ha ett högre tracking-error än indexfonder.

Vad är förklaringsvärde?

Fondens förklaringsvärde visar hur mycket av fondens avkastning som kan förklaras av svängningarna (volatilitet) i marknaden – kort sagt: sambandet mellan fondens utveckling och jämförelseindexet.

Skalan går från 0-100%, och ju högre procent desto mer utvecklas fonden som index.

  • Lågt förklaringsvärde = fonden följer indexets utveckling mindre (aktivt förvaltad fond)
  • Högt förklaringsvärde = fonden följer indexets utveckling mer (indexfond)

En indexfond bör därför ha ett förklaringsvärde så när som 100% som möjligt (helst över 90%). Detta eftersom den ska följa ett specifikt index och därmed påverkas av svängningarna i det indexet. De fonder som utger sig för att vara aktivt förvaltade men som har ett förklaringsvärde nära 100% kan mycket väl vara en dold indexfond.

 

Vad är ränta på ränta-effekten?

Ränta på ränta-effekten är en väldigt kraftfull effekt som har stor påverkan på ditt sparkapital.

Det fina med ränta på ränta är att ditt kapital växer exponentiellt – du får alltså avkastning (ränta) på den tidigare avkastningen, vilket gör att det ökar mer och snabbare ju längre tiden går.

Små summor kan därmed bli en stor förmögenhet om du har tålamod och låter det ta lite tid. Det finns alltså en bra anledning till varför Albert Einstein ska ha kallat ränta på ränta för ”världens åttonde underverk”.

Vill du att ränta på ränta-effekten ska få bästa möjliga effekt? Se till att hålla nere kostnaderna! Alla kostnader äter upp en liten del av ditt kapital, vilket gör att det blir mindre pengar kvar att få avkastning på.

Ränta på ränta-effekten graf

Vill du räkna på ränta på ränta-effekten och vad olika spar- och avkastningsnivåer gör för ditt sparkapital på lång sikt kan vi rekommendera att du kollar in Stefan Thelenius sparkalkylator.

Vilka typer av fonder finns det?

Det finns flertalet olika fonder. Vi har därför listat de olika fondtyperna här nedanför så att du enkelt kan få mer information om respektive typ.

En viktig sak att komma ihåg är att både avkastning och risk skiljer mellan de olika fondtyperna. Du bör därför läsa på noga innan du väljer fonder till ditt sparande. Det gör att du kan veta på ett ungefär vad du kan förvänta dig, och samtidigt även vara säker på att den fondtypen passar ditt sparande.

Aktiefonder – Investerar i aktier. Hög potentiell avkastning, men även hög risk.
Räntefonder – Investerar i räntebärande värdepapper. Låg potentiell avkastning, men även låg risk.
Blandfonder – Investerar i både aktier och räntepapper.
Råvarufonder – Investerar i råvaror. Hög potentiell avkastning, men även hög risk.
Etiska fonder – Investerar (vanligtvis) i aktier. Hög potentiell avkastning, men även hög risk.
Fond-i-fond – Investerar i andra fonder. Potentiell avkastning och risk kan skilja stort.
Hedgefonder – Investerar med friare placeringsregler. Potentiell avkastning och risk kan skilja stort.
Indexfonder – Investerar (vanligtvis) i aktier. Hög potentiell avkastning, men även hög risk.

Hur köper man fonder?

Det är väldigt enkelt att komma igång och köpa sin första fond.

Steg 1: Öppna ett konto hos Avanza – Vi rekommenderar investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF).

Steg 2: Sätt in pengar på kontot – Detta sker genom en vanlig överföring till ditt nya konto.

Steg 3: Köp din första fond – Du är nu redo att köpa din allra första fond.

Läs vår lite längre genomgång kring detta här –> köpa fonder – hur gör man för att spara i fonder?

Vilka fonder ska man välja?

Du behöver först och främst bestämma din strategi. Och därefter kan du välja vilka fonder du ska spara i.

Majoriteten av alla fondbolag har numera relativt bra material till intresserade sparare. I dessa faktablad berättar de om fondens investeringsstrategi, dess innehav, risknivå, och annan relevant information.

Innan du väljer fonder är det bra om du har koll på hur långsiktig du avser att vara. I ett långsiktigt sparande (minst 3 år) så passar aktier generellt sett bäst. Medan om det är ett mer kortsiktigt sparande så kan räntefonder vara bättre. Räntefonder har nämligen inte lika hög risk. Du kan naturligtvis även kombinera både aktier och räntor för att få en bra mix.

Du bör regelbundet gå igenom de fonder du äger och kolla om det finns bättre alternativ. Det kan nämligen dyka upp bättre investeringsmöjligheter i takt med att finans- och fondmarknaden förändras.

Vad ska man analysera hos en fond?

Det finns ett par grundläggande saker du bör gå igenom.

  • Placeringsinriktning
  • Fondens (totala) avgifter
  • Historisk avkastning
  • Sharpekvot
  • Standardavvikelse
  • Tracking error
  • Volatilitet

Vi rekommenderar att du väljer ut 5-10 fonder (som liknar varandra) och jämför dessa. Detta gör att du lättare kan gallra fram de riktigt bra fonderna som passar dig bäst. Ta gärna även titt på hur respektive fond har presterat jämfört med ett relevant jämförelseindex.

Kolla in Morningstar om du vill ha utförlig information om respektive fond.

Vilka risker finns det med fonder?

Det beror på vilken typ av fond du sparar i.

Vi rekommenderar dig därför att du läser på noga om respektive fondtyp. Det underlättar för dig att förstå vad som påverkar risken i de olika fonderna.

En fond med hög risk tenderar att ha större svängningar (volatilitet) i fondkursen (priset per fondandel) – och tvärtom tenderar en fond med låg risk att ha mindre svängningar.

En av de viktigaste sakerna du behöver komma ihåg är att avkastning och risk hänger ihop med varandra. Du behöver alltså ta risk för att kunna få avkastning på dina pengar. Hur hög eller låg risk du tar styr alltså din avkastning. En hög risk innebär dock inte per automatik att du får en hög avkastning.

Du kan förlora hela eller stora delar av det kapital du väljer att spara i fonder. Men däremot kan du aldrig förlora mer pengar än vad du sparat i fonden. Det senare är nämligen möjligt i vissa andra finansiella investeringar.

Risker med aktier

Riskhantering – hur kan man minska risken?

Det finns tre jättebra sätt som du kan använda dig av för att minska risken.

  • Äga fonder som har olika placeringsinriktning
  • Vara långsiktig
  • Spara regelbundet

Kom ihåg att ju bredare en fond är, desto bättre riskspridning och därmed även potentiellt lägre risk. En smal och nischad fond (t.ex. inom en specifik bransch eller sektor) tenderar att innebära en högre risk.

Hela syftet med riskspridning är att minimera påverkan från de negativa utfallen i ett fåtal investeringar. Detta kan du alltså göra genom att äga flera olika fonder som har olika typer av investeringar. En god riskhantering är avgörande för att du på sikt ska få ett framgångsrikt fondsparande. Det kallas för ”diversifiering” när du sprider riskerna.

Tips för ett framgångsrikt fondsparande

Det är relativt enkelt att skapa ett framgångsrikt fondsparande – så länge man inte krånglar till det. Se till att du hittar ett upplägg som passar dig och som funkar långsiktigt.

Du behöver dels veta hur mycket tid och energi du vill lägga på ditt sparande. Men även hur långsiktig du har tänkt att vara med dina placeringar. Utöver dessa kan det dessutom vara bra om du vet hur hög risk du vill ta, samt hur mycket pengar du vill spara i fonder (t.ex. varje månad).

 

Fonder för nybörjare – Avslutande ord

Detta var allt för vår guide kring fonder för nybörjare!

Vi hoppas att du nu har lärt dig tillräckligt mycket för att du ska komma igång med ett framgångsrikt fondsparande.

Alla har möjlighet att lyckas väl på lång sikt. Förutsatt att man sparar långsiktigt, har tålamod, och har koll på vad man sparar i. Ta gärna en titt på vårt övriga utbildningsmaterial som vi har här på sajten! Och glöm heller inte bort att kolla in våra bästa boktips.

Vi vill även påpeka att du bör sätta upp mål med ditt sparande (långsiktiga och kortsiktiga). Fundera även ut hur hög risk du vill ta, och därmed även vilken avkastning du förväntar dig (gör rimliga antaganden).


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.