Vad är fonder?

En fond är en korg full med värdepapper (t.ex. aktier, räntor, råvaror) som du äger tillsammans med många andra investerare. Den kan ha antingen aktiv förvaltning eller passiv förvaltning.

Pengarna som du sätter in i en fond läggs ihop med de pengar som andra sparar har satt in i fonden. Alla fonder hanteras av ett fondbolag som förvaltar fonden – de bestämmer vilka investeringar som ska göras.

När du sparar i en fond köper du andelar i fonden du väljer att spara i. Du köper kort sagt en viss del av fondens tillgångar och blir ägare till dessa. Du har även rätt att ta del av fondens vinster som motsvarar den andel som du äger i fonden.

De personer som äger andelar i en fond kallas för andelsägare.

Alla fonder har en eller flera förvaltare vars uppgift är att förvalta fondens kapital (spararnas pengar) och få det att växa. Det behöver inte alltid vara en riktig människa som förvaltar, utan det kan även vara en dator som sköter alla investeringar (vilket då kallas för en passivt förvaltad fond).

Fondförvaltare har generellt sett tydliga regler och riktlinjer som de behöver förhålla sig till. Detta skiljer dock mellan olika fonder, så det gäller att du läser på och ser vad som gäller för de fonder du funderar på att spara i.

En fond kan innehålla alla möjliga värdepapper och tillgångar, men det vanligaste är aktier, räntor, obligationer, råvaror, samt fastigheter. Det finns inga generella begränsningar vad gäller vilka marknader eller tillgångar som fonden får investera i, utan det bestäms av fondens specifika riktlinjer och skiljer sig därmed mellan olika fonder.

Det finns många fördelar med att äga fonder. En av dem är att du själv slipper analysera och värdera olika bolag. Men det betyder dock att du lämnar över det arbetet till någon annan (som då vill ha betalt för det), men har du inte tid eller lust att göra det arbetet själv kan det vara väl värt fondens avgift.

Lästips:
Stor guide: fonder för nybörjare
Köpa fonder – hur gör man för att spara i fonder?

Fonder är superenkelt

Det är enkelt att komma igång med fonder, och perfekt för de som vill börja spara och ha möjlighet att få avkastning på sina pengar. En stor fördel med fonder är att du enkelt kan månadsspara helt automatiskt. Fonder erbjuder dessutom en god riskspridning mellan många olika värdepappersinnehav vilket därmed sänker risken.

Den här sparformen kan vara ett bra alternativ om du inte har ett så stort sparkapital, detta eftersom du kan spara mindre summor åt gången och ändå uppnå en god riskspridning. Investerar du aktier krävs det ett aningen större kapital om man vill en god diversifiering bland innehaven i portföljen.

Fonder underlättar för privatpersoner och gör det möjligt att investera i branscher eller på marknader där det annars kan vara svårt (eller till och med omöjligt) att investera som privatperson. Det går därmed att sprida riskerna i tillgångar över hela världen och investera väldigt brett, om så önskas.

Det är bra om du har en uppfattning om hur länge du vill och kan undanvara de pengar som du vill köpa fonder för. Detta eftersom det kan hjälpa dig att välja inriktning på fonden och vilken typ av tillgångsklass du ska välja. En räntefond kan exempelvis vara bättre än en aktiefond på kort sikt (1-3 år) eftersom aktier kan svänga mycket på kort tid. Medan en aktiefond kan vara bättre på väldigt lång sikt eftersom aktier historiskt har presterat väldigt väl över tid.

Månadsspara i fonder

Det är väldigt enkelt att börja månadsspara i fonder, och när du väl valt vilka fonder och hur mycket du vill spara går det att göra hela processen helt automatisk. Du behöver inte ha några stora summor för att köpa fonder, utan du kan komma igång med så lite som 100 kronor.

Många väljer att månadsspara i samband med att lönen kommer in varje månad. Detta görs enklast genom att lägga in en automatisk överföring från det vanliga lönekontot rakt in i fonden. Sparandet sker då utan att man behöver tänka på det.

Sparar du regelbundet, exempelvis varje månad, minskar risken att du råkar köpa vid fel tidpunkt. Genom att sprida ut dina köp över tid kommer du att köpa både när det är dyrt och billigt på börsen, och detta gör att du bör få ett bra genomsnittligt inköpspris på dina fondköp över tid.

Nettoandelsvärde (NAV)

Fondens andelsvärde, förkortat NAV (nettoandelsvärde, eller på engelska net asset value) räknas normalt fram på nytt varje börsdag. Den årliga förvaltningsavgiften dras bort dagligen, så förvaltningsavgiften är alltid borträknad i det andelsvärde du som investerare ser.

Värdet på en fondandel beräknas genom att dividera värdet på fondens totala tillgångar (efter avdrag för förvaltningskostnader) med antalet andelar. Det innebär att andelsvärdet stiger när tillgångarna har ökat i värde, och sjunker när de har minskat i värde. Utdelningar och andra ränteinkomster räknas automatiskt in i andelsvärdet, om de inte delas ut till andelsägarna dvs.

Fondernas förvaltningsavgift

Du betalar en årlig förvaltningsavgift till fondbolaget som skapat fonden om du äger en fond. Den avgiften ska täcka det administrativa arbetet med fonden och kostnaderna relaterade till att sköta den, och ska i slutändan givetvis även ge ett överskott till fondbolaget. Förvaltningsavgiften räknas dagligen bort från andelsvärdet.

Förvaltningsavgifter har en tendens att vara väldigt höga, så var uppmärksam på vad du betalar för din fond. Det är generellt så att en lägre förvaltningsavgift är att föredra eftersom att du som sparare får behålla mer av dina pengar. Men det finns vissa förvaltningsavgifter som kan vara motiverade, t.ex. för de fonder som investerar utomlands där du själv har svårt att investera som privatperson.

Den årliga förvaltningsavgiften anges i procent, och det visar alltså hur stor del av ditt kapital som du årligen betalar i avgifter. Äger du en fond till ett värde om 100 000 kronor och förvaltningsavgiften är 1 procent så betalar du alltså 1000 kronor per år i avgifter. I takt med att ditt kapital ökar så ökar alltså även avgiften till fondbolaget eftersom det anges i procent.

Normanbelopp

Fondernas normanbelopp brukar ibland redovisas, och det beloppet visar fondens sammanlagda avgifter om du sparar 1000 kronor per månad i tio år.

Normanbeloppet bör vara så lågt som möjligt, eftersom det innebär att fondens totala avgifter är låga.

Köp- och säljavgifter

Förvaltningsavgiften är den vanligaste formen av avgift när det gäller fonder, men det finns även fonder som utöver förvaltningsavgiften tar ut avgifter i samband med att du köper eller säljer fonden. Avgiften är antingen ett fast belopp eller så är det en viss procent av det belopp som du köper eller säljer för.

Men det är bara en liten del av alla fonder som har den här typen av avgifter. Majoriteten av alla fonder har idag bara en förvaltningsavgift, och alltså inga avgifter för varken köp eller sälj.

Vilka typer av fonder finns det?

Det finns flera olika kategorier av fonder, och vilken kategori en fond tillhör beror på vilken tillgångsklass den investerar i.

En bra strategi kan vara att kombinera fonder från olika kategorier för att få en bra riskspridning i sin portfölj, och på så vis minska risken.

Listan nedan innehåller de vanligaste fondtyperna så att du får en grundläggande förståelse för vad de investerar i och hur de fungerar för dig som sparare.

Hur köper man fonder?

Vi rekommenderar att du öppnar ett konto hos någon av nätmäklarna om du vill börja spara i fonder. De har ett stort och bra utbud med massor av fonder från olika fondbolag och förvaltare. Det gör att du med stor sannolikhet kommer att hitta något som passar just dig och dina investeringsbehov.

När du väl har ett konto hos någon av nätmäklarna är det väldigt enkelt att komma igång. De har tydliga instruktioner som visar hur du köper din första fon. De kan dessutom hjälpa dig med att lägga in ett automatiskt månadssparande.

Lästips:
Köpa fonder – hur gör man för att spara i fonder?


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.