Vad är makroekonomi?

Makroekonomi syftar på den stora ekonomin. Begreppet makro är det grekiska uttrycket för stor skala, så inom detta ekonomiska område går vi inte in och ser på enskilda aktörer och grupper.

Inom nationalekonomi är makroekonomi den delen som tittar på den ekonomiska helheten. Med olika modeller försöker makro-ekonomer att förklara sambandet mellan de olika delarna som utgör makroekonomin.

För att försöka förstå ett lands och världens ekonomiska utveckling ser makro-ekonomer bland annat på konjunktur, arbetsmarknad, BNP, valutakurser, inflation, styrränta, och nationalräkenskaper.

Skillnaden mellan makroekonomi och mikroekonomi

Makro- och mikroekonomi är två delar av nationalekonomi som påverkar varandra och hör ihop. Men mikroekonomin fokuserar på enskilda företag och gruppers ekonomi.

Den som studerar makroekonomi kommer att se på hur valutakurser och ränta påverkar vår ekonomi medan den som ser på mikroekonomi istället studerar saker som bästa möjliga prissättning på produkter och tjänster.

Vi kan faktiskt kalla makroekonomin för den totala mikroekonomin då den innefattar precis allt som kommer att påverka hur våra resurser fördelas för att tillgodose våra behov.

Räntan är ett centralt begrepp inom makroekonomin

Räntan är samma sak som priset på pengar och det här är ett stort fokusområde inom makroekonomi. Det beror på att räntan påverkar andra huvudområden inom makroekonomi som landets skuldsättning, BNP och arbetslöshet.

Räntan är ett slags verktyg som används för att styra makroekonomin. Vår centralbank försöker stimulera vår ekonomi i rätt riktning genom att justera reporäntan. Med reporäntan sätter centralbanken ett lägsta pris för pengar. Låg reporänta anses stimulera vår ekonomi medan en högre ränta anses bromsa den.

Inflationen och arbetsmarknaden

Två andra huvuddelar av makroekonomi är inflation och arbetsmarknad. Inflationen är ett mått på hur pengar tappar sitt värde. Med inflation ökar motivationen för konsumtion och investeringar eftersom pengarna blir mindre värda i framtiden.

Inflation skapas då löner ökar och folk får mer över för konsumtion. Det här är en naturlig effekt av en ekonomi som växer snabbt och som inte har tillräckligt med arbetskraft för produktionen. När det blir dyrare att anställa går priserna på varor och tjänster också upp och det är något som sätter ännu mer fart på inflationen.

Även begreppet deflation förekommer inom makroekonomi, och enkelt förklarat är det motsatsen till inflation. Det betyder därmed att pengar ökar i värde och att många slutar med sin konsumtion eftersom deras pengar kommer ha ett högre värde i framtiden.

Räntan och inflationen

Nu återkommer vi till räntan för den är verkligen central inom makroekonomi. Räntan kan nämligen påverka vad som händer med inflationen. Om räntan stiger sjunker inflationen. Om räntan tvärtom sjunker kommer inflationen att öka.

Det är på grund av detta som vår centralbank använder sig av räntan för att försöka styra inflationen och arbetsmarknaden åt rätt håll för landets gemensamma ekonomi. Detta görs med ett inflationsmål. Det är ett mått på var centralbanken vill att inflationen ska ligga för att vårt lands ekonomi ska förbli stabil och hälsosam.

När inflationen ser ut att gå över det mål som satts upp för den kommer centralbanken att höja reporäntan för att bromsa tillväxten. När det är tvärtom och vår ekonomiska tillväxt tycks stå stilla kommer centralbanken att sänka reporäntan för att få igång ekonomin igen.

Makroekonomi på engelska

Macroeconomics