Vad är inflation?

Inflation innebär en ihållande ökning av den allmänna prisnivån och ett fallande penningvärde. Detta gör att varor och tjänster blir dyrare, och att köpkraften helt enkelt minskar.

Den ursprungliga definitionen av inflation är ”ökning av penningmängden” – för när penningmängden ökar (kraftigt) så minskar i regel penningvärdet.

Förr i tiden kunde man få en glass för 2 kronor, och idag kostar exakt samma typ av glass 20 kronor. Detta beror inte på att glassen har blivit bättre, eller börjat framställas med någon ny exklusiv metod. Nej, detta har att göra med inflation. Våra pengar har helt enkelt blivit mindre värda under de år som gått.

Inflation är en av komponenterna i fenomenet stagflation, medan den andra komponenten är ekonomisk stagnation.

Tre snabba tips innan du läser vidare:
⭐ På Avanza.se handlar du aktier & fonder helt courtagefritt så länge du har max 50k på ditt konto.
⭐ På IG.com/sv kan du öppna ett konto & följa världens marknader i realtid 24/7. På deras app & plattform kan du även göra teknisk analys samt gå lång/kort på världens marknader med valbar hävstång via CFD:s.
⭐ På Etoro.com/sv kan du handla aktier, olika sorters valutor, råvaror, index osv med valbar hävstång.

Det är helt gratis att öppna kontot hos alla tre

Disclaimer: Etoro erbjuder bland annat CFD-handel. {etoroCFDrisk}% av privatpersoner som handlar via Etoro förlorar pengar när de handlar med CFD:s. Du riskerar att förlora ditt kapital när du handlar. Andra avgifter tillkommer. Läs mer på etoro.com/trading/fees.

Vi får färre varor och tjänster för pengarna

Inflation innebär alltså att vi med tiden får färre varor och tjänster för en viss mängd pengar. Hyperinflation innebär väldigt hög inflation som leder till en negativ spiral där penningvärdet urholkas kraftigt. Motsatsen till inflation är deflation, och det innebär att den allmänna prisnivån sjunker och att penningvärdet stiger – eller kort sagt att köpkraften ökar.

Till vardags tänker vi inte så mycket på att priserna höjs. Ibland kanske vi slås av hur billig en vara eller tjänst var förr jämfört med nu, men vi har fortfarande råd att betala.

Visst, priset på mjölken har höjts, men det har våra löner också. För en tidsresenär från 50-talet skulle dagens matpriser vara hutlösa, och han skulle behöva spendera hela sin månadslön på ett enda matinköp. Ett fiktivt exempel kan vara att ett jobb som då gav 500 kronor per månad numera ger 25 000 kronor.

Vad innebär penningmängd?

Varje land har en viss total mängd pengar som kallas för penningmängd. Den styr prisnivån och anges i olika mått:

  • M0: allmänhetens innehav av sedlar och mynt
  • M1: M0 + något som kallas avistainlåning
  • M2:  ett lite annorlunda sätt att mäta ovanstående
  • M3: M1 + inlåning + allmänhetens innehav av vissa värdepapper

När mängden pengar ökar får vi en penningmängdsökning, och detta är själva betydelsen av ordet inflation. Ju större mängd pengar vi har, desto mindre värda blir de pengar som ingår i den mängden.

Penningmängden kan ökas genom att bankerna ger ut lån (kallas för fractional-reserve banking), eller genom att staten skapar nya pengar som ett sätt att täcka eventuella underskott i statskassan. De nya pengarna letar sig så småningom in i den allmänna ekonomin och då kan det göra att inflationen stiger.

Hur uppstår inflation?

Inflationen utvecklas över tid och är vanligtvis en långsam process som tar tid, och som kan ha flera orsaker till varför den uppstår och förändras. Vi mäter prisutvecklingen för den allmänna prisnivån i något som kallas för konsumentprisindex (KPI respektive KPIF som betyder konsumentprisindex med fast ränta).

Vi kommer alldeles strax att gå in mer på vad som påverkar inflationen, men lite förenklat kan förloppet se ut något i stil med detta: maten blir dyrare, konsumenterna får mindre mängd mat för sina pengar, konsumenterna behöver högre lön för att behålla sin levnadsstandard, lönen höjs, priserna höjs, och så fortsätter det.

Riksbanken har sedan 1993 som mål att inflationen ska vara 2 procent per år (konsumentprisindex ska stiga med motsvarande nivå varje år). Den nivån har historiskt sett visat sig vara en gynnsam inflationsnivå, och det är också därför många länder och stater har just den nivån som mål – de eftersträvar med andra ord prisstabilitet.

Det finns ett par olika sorters inflation som vi nu tänkte gå igenom.

Penningmängdsinflation

Vi var inne på detta tidigare, men detta är alltså när stater och banker trycker nya pengar som sedan letar sin in i ekonomin.

Penningdmängden ökar därmed, och när det finns mer pengar i cirkulation kan det på sikt bidra till att priserna stiger – eftersom värdet på pengarna sjunker, och då måste priserna höjas.

Inflation uppstår när penningmängden (eller dess omsättningstakt) ökar snabbare än vad utbudet av varor och tjänster gör – alternativt att ökningstakten av utbudet av varorna och tjänsterna i samhället sjunker i en snabbare takt än vad penningmängden ökar.

Kostnadsinflation

Priserna stiger för att kostnaderna för själva varan har ökat.

Det kan röra sig om ökade produktionskostnader eller en dålig skörd för en råvara (ett mindre utbud gör att odlarna tar mer betalt), vilket i sin tur gör att priset för slutkonsumenten ökar.

Pågår sådana höjningar under en längre tid och för många olika varor kan det påverka inflationen. En råvara som olja har ensam stor påverkan på inflationen.

Efterfrågeinflation

Priserna stiger för att konsumenterna vill köpa mer än vad som produceras.

Detta händer nästan uteslutande under högkonjukturer när människor har råd att handla mycket. Konsumenterna har helt enkelt mer köpkraft än vad företagen klarar av att producera för att möta detta köpbehov.

Importerad inflation

Inflationen kan också påverkas om landets importvaror stiger i pris.

Om den allmänna prisnivån i de länder där vi köper varor ifrån stiger, så påverkar det alltså inköpspriset vid import vilket gör att pengarna blir mindre värda – och på så sätt blir det en form av importerad inflation.

Alla prisförändringar beror inte på inflation

Men alla priser som höjs beror dock inte på inflation, för priset på vissa enskilda varor kan höjas och sänkas (plötsligt och under en kortare tid) av andra skäl. Vid en kall vinter innebär det att elen blir dyrare, och det har inte med inflation att göra utan det beror på att elen har blivit dyrare att producera.

Ett annat exempel kan t.ex. vara att sommarens första färskpotatis kostar 99 kronor kilot beror inte på inflation (våra pengar har inte blivit mindre värda). Det har istället att göra med en plötsligt hög efterfrågan på något det finns väldigt lite av. Snart kommer mer färskpotatis till affären och priserna sänks till normala nivåer igen.

Vilka effekter har inflation för en ekonomi?

Inflation kan vara både positivt och negativt för en ekonomi, men många är överens om att det är bra med iallafall en viss mängd (kontrollerad) inflation – och det är också därför som många centralbanker runt om i världen har just 2 procent som inflationsmål.

Vid hög inflation vill färre investera i varor och tjänster, vilket i sin tur leder till sämre tillväxtmöjligheter för ekonomin. Utlandshandeln kan också påverkas, för om priserna i något land stiger köper vi färre varor från dem.

En av inflationens effekter (förutom det faktum att löner och priser stiger) är att det kan ske en omfördelning av förmögenheter och inkomster, och i vissa fall en ojämn fördelning av kapitalet. Låntagare gynnas främst vid hög inflation eftersom lånets värde urholkas. Och tvärtom missgynnas sparare eftersom deras sparade kapital minskar i värde.

Vid väldigt hög inflation kan det bli riktigt illa, och detta kallas för hyperinflation. I ett sådant läge urholkas penningvärdet så mycket och snabbt att vi till slut skulle behöva flera vagnslaster med mynt och sedlar för att kunna betala en ynka liten brödlimpa. Det var detta som hände Tyskland på 1920-talet när pengar blev så lite värda att människor eldade med sedlar istället för att köpa bränsle för dem – och en sådan utveckling är givetvis helt ohållbar.

Staten kan främst dämpa inflationen genom att göra förändringar i finanspolitiken (höja skatter och minska de offentliga utgifterna) och penningpolitiken (höja räntan). En låg (men positiv) inflation gör det möjligt att minska påverkan från en lågkonjunktur eller recession.

Inflation på engelska

Inflation

Tre snabba tips innan du läser vidare:
⭐ På Avanza.se handlar du aktier & fonder helt courtagefritt så länge du har max 50k på ditt konto.
⭐ På IG.com/sv kan du öppna ett konto & följa världens marknader i realtid 24/7. På deras app & plattform kan du även göra teknisk analys samt gå lång/kort på världens marknader med valbar hävstång via CFD:s.
⭐ På Etoro.com/sv kan du handla aktier, olika sorters valutor, råvaror, index osv med valbar hävstång.

Det är helt gratis att öppna kontot hos alla tre

Disclaimer: Etoro erbjuder bland annat CFD-handel. {etoroCFDrisk}% av privatpersoner som handlar via Etoro förlorar pengar när de handlar med CFD:s. Du riskerar att förlora ditt kapital när du handlar. Andra avgifter tillkommer. Läs mer på etoro.com/trading/fees.

Foto av författare
Joakim Ryttersson ansvarar för det redaktionella innehållet på Aktiewiki.se. Joakim har över 20 års erfarenhet av olika typer av investeringar. Han har stor erfarenhet av både långsiktig och kortsiktigt handel på börsen där både teknisk- och fundamental analys används för att hitta rätt investeringar.

Vill du få nyhetsbrev?

Vi kommer inte att spamma dig. Du kommer endast få mail när vi har något riktigt intressant och värdefullt att erbjuda.