Vad är balanslikviditet?

Balanslikviditet visar bolagets betalningsförmåga på kort sikt genom att sätta bolagets omsättningstillgångar i relation till de kortfristiga skulderna som bolaget har.

När du använder dig av nyckeltalet får du en uppfattning om bolagets effektivitet när det gäller lagerhantering och försäljning, eftersom varulagret är inkluderat i beräkningen av detta likviditetsmått.

Nyckeltalet anges vanligtvis i decimalform (t.ex. 0,85 / 1 / 1,3 / 2 / 2,4), men det förekommer även att det anges i procentform (t.ex: 85% / 100% / 130% / 200% / 240%).

Omsättningstillgångar är tillgångar som löpande förbrukas, säljs, eller omvandlas till likvida medel (pengar). Några exempel på omsättningstillgångar är kundfordringar, varulager, och likvida medel i olika former. Redovisas på tillgångssidan i bolagets balansräkning.

Kortfristiga skulder är skulder med kort löptid (mindre än ett år). Några exempel på kortfristiga skulder är leverantörsskulder, checkräkningskredit, och personalens intjänade semester. Redovisas på skuldsidan i balansräkningen.

Hur beräknas balanslikviditet?

Du räknar ut balanslikviditet genom att dividera omsättningstillgångar med kortfristiga skulder.

Balanslikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder

Tumregler:
Ett värde över 2 = bra
Ett värde över 1 = godkänt
Ett värde under 1 = dåligt

Exempel 1:
Omsättningstillgångar: 400 kr
Kortfristiga skulder: 185 kr
Balanslikviditet: 400 / 185 = 2,16
Bolaget har i det här fallet en bra balanslikviditet eftersom den är över 2.

Exempel 2:
Omsättningstillgångar: 400 kr
Kortfristiga skulder: 470 kr
Balanslikviditet: 400 / 470 = 0,85
Bolaget har i det här fallet en dålig balanslikviditet eftersom den är under 1.

Vad är en bra balanslikviditet?

Tumregeln säger att bolagets balanslikviditet bör vara minst 2 (alltså 200%), medan 1 (100%) är absoluta minimum. En nivå under 1 kan vara ett stort varningstecken, och indikerar potentiellt hög risk.

En hög balanslikviditet är alltså generellt bättre än en låg då det indikerar att bolaget är mer troligt att kunna betala sina kortfristiga skulder. Det ökar säkerhetsmarginalen och bolagets buffert, vilket gör att den finansiella risken minskar.

Det behöver dock inte alltid vara positivt med en alldeles för hög nivå. Omsättningstillgångarna utnyttjas kanske inte tillräckligt effektivt, eller så har bolaget faktiskt för lite skulder i förhållande till sina tillgångar.

Vilken nivå som är en acceptabel nivå kan skilja mellan olika branscher, och därför bör tumregeln som vi nämnde tidigare användas enbart som en generell riktlinje.

Vissa typer av bolag kan fungera bra med en balanslikviditet på omkring 1 (eller till och med under 1), men allt beror på hur deras verksamhet ser ut. Men generellt innebär en sådan nivå att bolaget har, eller kan få problem med att betala sina kortfristiga skulder (vilket ökar risken i bolaget).

Bolagen som kan klara sig med en balanslikviditet på under 1 är de som har ett varulager som omvandlas till likvida medel mycket snabbare än vad de behöver betala skulderna. Alltså exempelvis de bolag som får betalt av sina kunder långt innan de behöver betala sina leverantörer.

Dessutom värderas bolagets varulager (i balansräkningen) till det värde som det köptes in för, och tanken är ju att sälja det för mer än inköpspriset. Det betyder att man förmodligen kommer kunna få mer betalt för varulagret än vad det ligger värderat till. Något som i sin tur kan betyda att balanslikviditeten kan vara bättre än vad den egentligen ser ut att vara.

Balanslikviditet och kassalikviditet

Balanslikviditet används alltså för att mäta bolagets likviditet, och mer specifikt så visar nyckeltalet betalningsförmågan på kort sikt. Det gör även nyckeltalet kassalikviditet. Det som skiljer sig mellan dessa är att varulagret är inkluderat i måttet för balanslikviditet, vilket det då alltså inte är i kassalikviditet.

Det innebär att det är mer relevant att titta på balanslikviditet när det rör sig om bolag med en mer omfattande lagerverksamhet (t.ex. bolag inom detaljhandel eller grossisthandel).

Både balanslikviditet och kassalikviditet är bra och användbara nyckeltal, men tvingas man välja ett av dessa att använda sig av i sin analys, ja då bör man välja kassalikviditet.

Varför? Jo, det beror på att det är ett bättre mått på bolagets verkliga likviditet. Detta eftersom balanslikviditeten inkluderar just varulagret i uträkningen av nyckeltalet. Varulagret (eller bolagets andra omsättningstillgångar) kan bestå av tillgångar som kanske inte så lätta att likvidera (sälja), vilket naturligtvis kan ge problem om bolaget behöver få fram pengar relativt snabbt.

Men eftersom du aldrig tvingas välja enbart ett av dessa nyckeltal bör du använda dig av båda i din analys och bedöma dessa parallellt med varandra. Du får då en bättre helhetsbild av bolagets likviditet.

Har bolaget en effektiv lagerhantering bör balanslikviditeten ligga så nära kassalikviditeten som möjligt. Risken (för ränteförluster och värdeminskning) ökar ju större gapet mellan balans- och kassalikviditeten är, vilket beror på att bolaget har ett stort lager som ligger och samlar damm (vilket binder onödigt mycket kapital).

Balanslikviditet på engelska

Current ratio