Vad är kassalikviditet?

Kassalikviditet visar bolagets betalningsförmåga på kort sikt, likt balanslikviditet, genom att sätta bolagets omsättningstillgångar (exklusive varulager och pågående arbeten) i relation till de kortfristiga skulderna.

Nyckeltalet anges vanligtvis i decimalform (t.ex. 0,70 / 1 / 1,4 / 2 / 2,2), men det förekommer även att det anges i procentform (t.ex: 70% / 100% / 140% / 200% / 220%).

Är bolagets kassalikviditet över 1 (alltså 100%) betyder det att omsättningstillgångarna (exkl. varulager och pågående arbeten) är större än de kortfristiga skulderna. Det innebär att bolaget kan betala av sina kortfristiga skulder direkt, förutsatt att omsättningstillgångarna kan omsättas (säljas) direkt.

Vad är då omsättningstillgångar? Det är tillgångar som löpande förbrukas, säljs, eller omvandlas till likvida medel. Kundfordringar, varulager, och likvida medel i olika former är exempel på omsättningstillgångar. I balansräkningen finns omsättningstillgångarna på tillgångssidan.

Men vad är kortfristiga skulder? Det är skulder som ska betalas på kort sikt, vanligtvis ett år. Leverantörsskulder, checkräkningskredit, och personalens intjänade semester är exempel på kortfristiga skulder. De kortfristiga skulderna redovisas på skuldsidan i bolagets balansräkning.

Hur beräknas kassalikviditet?

Du beräknar kassalikviditet genom att dividera omsättningstillgångarna exklusive varulager och pågående arbeten med kortfristiga skulder.

Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar – varulager och pågående arbeten) / Kortfristiga skulder

Tumregler
Ett värde över 1 = bra
Ett värde under 1 = dåligt

Exempel 1
Omsättningstillgångar: 650 kr
Exklusive varulager: -250 kr
Exklusive pågående arbeten: -150 kr
Omsättningstillgångar (justerat): 650 – 250 – 150 = 250 kr

Kortfristiga skulder: 200 kr

Kassalikviditet: 250 / 200 = 1,25
Bolaget har i det här fallet en bra kassalikviditet eftersom den är över 1

Exempel 2
Omsättningstillgångar: 650 kr
Exklusive varulager: -250 kr
Exklusive pågående arbeten: -150 kr
Omsättningstillgångar (justerat): 650 – 250 – 150 = 250 kr

Kortfristiga skulder: 285 kr

Kassalikviditet: 250 / 285 = 0,87
Bolaget har i det här fallet en dålig kassalikviditet eftersom den är under 1.

Vad är en bra kassalikviditet?

Tumregeln säger att bolagets kassalikviditet bör vara minst 1 (alltså 100%). Det innebär att omsättningstillgångarna (exklusive varulagret och pågående arbeten) är lika stora, eller större än, de kortfristiga skulderna. Vilket är ett bra tecken på ett hälsosamt bolag.

Bolagets likviditet bör generellt sett vara så hög som möjligt. Ju högre desto bättre, detta eftersom att bolaget har en bättre förmåga att betala sina kortfristiga skulder. En hög kassalikviditet minskar alltså risken i bolaget.

Det är dock inte bra om likviditeten ligger på en orimligt hög nivå, även om man som sagt ska eftersträva en så hög likviditet som möjligt. En alldeles för hög nivå kan bero på ett ineffektivt utnyttjande av bolagets omsättningstillgångar, eller att bolaget faktiskt har för lite skuld.

En kassalikviditet på 1, eller mer, visar att bolaget klarar av att täcka (betala) alla sina kortfristiga skulder utan problem. Det betyder kort sagt att de kortfristiga skulderna kan betalas av direkt, förutsatt att omsättningstillgångarna kan säljas direkt.

En kassalikviditet under 1 är ett varningstecken, speciellt om tillgångarna inte kan omsättas (säljas) omgående. Det kan resultera i att bolaget behöver ta (långfristiga) lån för att betala sina kortfristiga skulder. Men det kan även leda till att bolaget behöver sälja långsiktiga tillgångar (anläggningstillgångar) som t.ex. byggnader och utrustning, för att betala skulderna.

Oavsett vilket alternativ bolaget väljer (lån eller försäljning av anläggningstillgångar), så leder det oundvikligen att bolaget försvagas. Det är därför oerhört viktigt att bolaget bevakar och styr likviditeten så att man ej hamnar i det läget.

Viktigt att komma ihåg är dock att bolag kan ha en låg kassalikviditet utan att egentligen vara i någon fara. Det är t.ex. möjligt genom att ha förhandlat fram snabba betalningar från kunderna, samtidigt som man har långa betalningstider till leverantörerna.

Kassalikviditet och balanslikviditet

Kassalikviditet är, jämfört med balanslikviditet, ett bättre mått på bolaget verkliga likviditet. Det beror på att varulagret är inkluderat i måttet för balanslikviditet, och det kan bestå av tillgångar som kanske inte är så lätta att sälja, något som givetvis kan innebära problem om bolaget behöver få fram pengar snabbt för att betala sina kortfristiga skulder.

Balanslikviditet är mer relevant att använda när det gäller bolag som har en omfattande lagerverksamhet, exempelvis bolag inom detaljhandel eller grossisthandel.

Kassalikviditet och balanslikviditet är två bra och användbara nyckeltal, men de används på lite olika sätt och den förstnämnde föredras framför balanslikviditet. Men använd dem parallellt med varandra för att få en bättre helhetsbild

Kassalikviditeten och balanslikviditeten bör vara så nära varandra som möjligt om bolaget har en effektiv lagerhantering. Ju större gapet mellan dessa två är, desto större är risken i bolaget (generellt sett). Ett stort gap betyder att bolaget har ett stort varulager som enbart ligger och samlar damm, vilket gör att man binder upp onödigt mycket kapital som inte gör någon nytta.

Kassalikviditet på engelska

Quick ratio


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.