Vad var Tulpanmanin?

Tulpanmanin var en bubbla som uppstod på 1630-talet i Nederländerna och baserades på handeln med tulpanlökar. Detta räknas som världens första spekulationsbubbla och var verkligen något utöver det vanliga.

Priset på tulpanlökar steg kraftigt och en enskild tulpan var värd enorma summor. Men som med alla finansbubblor spricker det förr eller senare, och när verkligheten kom ifatt de som handlade med tulpanlökarna föll priset extremt snabbt och kraftigt, och orsakade samtidigt stor ekonomisk skada.

Tulpanmanin är ett väldigt tydligt och konkret på exempel på vad som kan hända inom ekonomin. Lika snabbt som en produkt blir populär och stiger i pris, lika snabbt kan den falla i pris och leda till förödande ekonomiska konsekvenser.

Och oavsett om det handlar om tulpaner eller någon annan produkt som kraftigt ökar i popularitet så kan ett lands ekonomi bli väldigt hårt kopplad till den. När det sedan tillslut krascher, då kraschar även ekonomin. Detta scenario har därefter inträffat många gånger genom historien. Och med all säkerhet kommer det inträffa många gånger även framgent.

Det händer även ibland att tulpansvindeln används som ett alternativt namn för tulpanmanin, och på engelska kallas bubblan för tulip mania. En finansbubbla drivs på av att det uppstår ett stort intresse och därmed även hög efterfrågan på att köpa eller investera i det som är populärt – och inte nödvändigtvis av ett högt underliggande värde eller extraordinär kvalitet.

Hur uppstod den?

Historien bakom tulpanmanin sträcker sig tillbaka till mitten av 1500-talet då tulpanen nådde Europa via det Osmanska riket. De var vid den här tiden dock mest en angelägenhet för botaniker och samlare, och det berodde delvis på att tulpanen förökade sig långsamt.

Tulpanodlandet spred sig till Nederländerna på 1630-talet och det visade sig då att blomman trivdes väl i klimatet som rådde där. Insiktsfulla handlare upptäckte att om de höll på de dyrare tulpanlökarna under en tid så ökade priset. Detta ledde till att odlare började odla tulpaner i stor skala som de senare sålde vidare.

Handlarna valde att börja sälja tulpanlökarna i allt mindre volymer för att underlätta handeln för de mindre välbärgade personerna i samhället. Detta underlättades även av att det rådde höga reallöner i landet, och dessutom upplevde Nederländerna en guldålder vid den här tidpunkten vilket gjorde att det fanns mycket kapital i omlopp.

Tulpanen var som sagt relativt ny i Europa vid detta tillfälle, och den ansågs vara mycket vacker. Faktum var att dess utseende var en drivande faktor för att den gick att sälja överhuvudtaget. Nederländerna hade dessutom blivit självständiga från Spanien inte så långt innan dess, och många såg därför blomman som en symbol för nationens stolthet. Tulpanerna började därmed betraktas som en lyxvara – vilket såklart hade en bidragande faktor till det allt högre priset.

Det fanns ett spänningsmoment

Tulpanerna var som sagt mycket fina, men man visste aldrig vilken färg som lökarna skulle ge. Och det fanns därmed ett spänningsmoment i tulpanodlingen. Det ena året kunde man få en röd tulpan, och året därefter en gul. Hade man tur och fick en randig tulpan kunde man sälja den för ofantliga summor.

Grejen var också att ingen förstod vad färgskiftningarna berodde på, och detta var något som också drev på spekulationen ytterligare. Det var ungefär som ett lotteri och man visste aldrig hur mycket pengar som dolde sig i en enda liten tulpanlök.

Det kunde t.ex. vara så att någon som ena dagen knappt hade mat på borde kunde med enorm tur få upp en randig tulpan, som sedan kunde säljas för extremt stor summa som gjorde en tydlig skillnad i deras ekonomiska förutsättningar.

Mysteriet kring tulpanernas färgskiftningar uppdagades först 300 år senare, och det visade sig så att det helt enkelt var ett virus som hade orsakat de olika färgkombinationerna.

Tulpanmanins höjdpunkt

Det fanns kort sagt bra förutsättningar för att en finansbubbla av detta slag skulle kunna uppstå. Odlarna hade insett att det gick att sälja dessa tulpanlökar i stora mängder, samtidigt som det var goda tider i ekonomin och folket hade gott om pengar.

Allt fler började köpa tulpaner, och eftersom efterfrågan blev större än tillgången på tulpanlökar ledde det tillslut med att priserna började stiga. I takt med att priserna steg såg allt fler människor chansen att bli rika på tulpaner. Tidigare var det i princip bara botaniker som var intresserade, men nu hade intresset spridit sig enormt mycket och tulpanlökarna hade blivit en eftertraktad handelsvara bland folket.

Priserna steg enormt kraftigt år 1634, och bara lite drygt 2 år senare hade helt vanliga tulpanlökar tredubblats i pris (och de lite mer exklusiva tulpanerna hade ökat upp till 12 gånger i pris).

Det uppstod en enorm hysteri kring dessa fina och exklusiva blommor och folket drogs med i en allt större utsträckning. Faktum är att det gick så långt att vissa sålde hus och jord (i många fall till underpris) för att de skulle kunna ha möjlighet att delta i tulpanhandeln. Som exempel kan vi nämna att löken ”Centen” ökade från 40 till 350 floriner på enbart några få månader, vilket motsvarar en avkastning på 775 procent.

Alla viftade bort kritikernas farhågor om att tulpanmarknaden skulle krascha, och många såg en enormt stor potential för tulpanlökarnas möjligheter att säljas internationellt. Handeln och priset var som högst vid årsskiftet 1636-1637 och då blomstrade verkligen marknaden för tulpanlökar. Det sägs att ett fåtal tulpaner kunde köpa ett helt hus, och även om de visserligen var unika tulpaner så säger det ändå något som hur orimligt det var.

Det uppstod en terminsmarknad

Tulpanlökarna kunde endast handlas under perioden mellan juni till oktober, eftersom det var då de var ur jorden. Detta gjorde att det rådde en viss osäkerhet kring handeln, som i sin tur bidrog till att priserna ökade ytterligare.

Det bidrog dessutom till att man började handla och spekulera med framtida skördar – och då uppstod historiens första affärer kring terminskontrakt. Köparna köpte alltså rätten till tulpaner som skulle odlas i framtiden.

Det gick även så långt att vissa köpte framtida tulpanlökar av odlare som de visste inte hade någon täckning för dessa tulpaner – och odlarna var då tvungna att i efterhand köpa dessa tulpanlökar hos någon annan för att ge till köparna.

Till slut kraschade den

Priserna kunde dock såklart inte fortsätta att stiga för evigt, och i februari 1637 var kraschen tillslut ett faktum.

När marknaden väl började gå ner så gjorde den det rejält och väldigt snabbt. Det blev plötsligt omöjligt att sälja tulpanlökar och terminskontrakten blev såklart helt värdelösa eftersom intresset för tulpaner försvann helt.

De som inte hann sälja sina tulpanlökar i tid blev ruinerade, och hela landet hamnade i en ekonomisk depression som fick stor negativ påverkan.