Vad är en obligation?

En obligation är ett lån som ger avkastning i form av ränta (ett räntebärande skuldebrev). Köper du en obligation lånar du i praktiken ut pengar till den som gett ut (emitterat) obligationen, och du blir då ägare till skuldebrevet.

Den som ger ut obligationen kallas för emittent (vilket t.ex. kan vara staten, banker, hypoteksinstitut, kommuner, och företag). Tidsperioden som pengarna lånas ut (obligationens giltighetstid) kallas för löptid, och den kan variera mellan olika obligationer. Gemensamt för alla obligationer är dock att de har ett bestämt slutdatum.

Alla obligationer är inte skapta lika, och deras risk och avkastning varierar beroende på vem som gett ut obligationen. En obligation som staten har gett ut (statsobligation) har lägre risk och avkastning än en obligation utgiven av ett företag (företagsobligation). Dessutom kan obligationens avkastning påverkas av ränteläget på marknaden (generellt stiger obligationens värde om marknadsräntorna faller, och tvärtom).

Obligationer fungerar som ett alternativ (eller komplement) istället för att låna pengar av en bank. Emittenten ger ut obligationen, och därefter betalar denne en ränta till den som äger obligationen. När obligationen förfaller (vid löptidens slut) så får långivaren (den som ägt obligationen) tillbaka 100% av sin investering och lånet blir därmed återbetalt.

De är säkra och stabila eftersom de har en fast ränta under hela löptiden och vid förfallodatumet får du tillbaka dina pengar. Investerare vill gärna ha obligationer i sin portfölj när det är lite osäkert på börsen eller när räntan är påväg ner. Det är ett av de värdepapper som har lägst risk.

En obligation har lägre risk än en aktie, men det innebär också att den inte ger lika hög avkastning som aktier över tid. Det krävs helt enkelt att man tar risk för att få avkastning.

Hur fungerar räntan (avkastningen) på en obligation?

Investeraren får tillbaka hela det investerade beloppet när obligationen löper ut, och vanligtvis sker det även periodiska ränteutbetalningar under löptidens gång. Det finns även de obligationer där enbart det investerade beloppet (och ingen ränta) betalas tillbaka på, och dessa kallas för nollkuponger.

Avkastning, risk, och löptid skiljer mellan olika obligationer. Obligationens ränta påverkas av bl.a utgivarens kreditrisk, obligationens löptid, och hur enkelt det är att sälja obligationen innan förfallodagen. Om det finns en god likviditet och obligationen därmed är lätt att sälja så minskar risken för investerarna och därmed kan rätan vara lägre.

• När räntorna på marknaden stiger, då faller obligationskurserna.
• När räntorna på marknaden faller, då stiger värdet på obligationerna.

Väljer du att behålla obligationen hela löptiden fram till förfallodagen vet du exakt vad din avkastning på investeringen blir.

Obligationsfonderna påverkas av marknadsräntan. När räntan höjs då påverkas fonderna negativt, och om räntan sänks då påverkas de positivt. Hur mycket fonderna påverkas beror på deras ränteduration, och ju högre duration desto mer påverkas fonden.

Det är flertalet faktorer som påverkar räntan på en obligation, och en av dessa är inflation. Om inflationen stiger då stiger även marknadsräntorna, vilket indirekt påverkar en obligations värde. Ytterligare en faktor som bidrar till att bestämma räntan är obligationens löptid. Som regel gäller det att ju längre löptid desto högre ränta.

Vilka för- och nackdelar finns det med obligationer?

Det finns såklart både fördelar och nackdelar med obligationer, precis som alla andra värdepapper och sparformer.

Fördelar

• Det är en säker investering – En statsobligation (obligation utgiven av staten) är helt säker eftersom det är staten som är säkerheten. Men även andra obligationer anses som relativt säkra.
• Du vet vad du har och vad du får – De pengar investerar när du köper obligationen får du tillbaka när den förfaller efter löptidens slut (om du fortfarande har kvar den). Du vet alltså exakt hur hög avkastning du kommer att få.
• Pengarna är inte bundna – Om obligationen är marknadsnoterad så kan den alltid säljas till någon annan.
• Högre prioritet än aktieägarna – Obligationsägarna får betalt före aktieägarna om företaget skulle gå i konkurs.

Nackdelar

• Du får en låg avkastning – Det krävs risk för att få avkastning, och eftersom risken är låg så blir även avkastningen det.
• De kan minska i värde – Vill du sälja obligationen innan den löpt ut finns det en risk för att det genomförs till ett lägre värde än den köptes till. Du är därmed inte garanterat att få tillbaka hela beloppet om du säljer innan förfallodagen.

Vilka typer av obligationer finns det?

Det finns flera olika typer av obligationer.

Statsobligationer. Detta är den säkraste formen av obligationer eftersom du har staten som låntagare. Statsobligationer har vanligtvis en löptid på 2-15 år. De har alltså långa löptider, en hög säkerhet, samt en låg ränta/avkastning (pga den låga risken).

Företagsobligationer. Detta innebär att det är ett företag som har gett ut dessa räntebärande skuldebrev. Hur hög risken är i en företagsobligation beror helt och hållet på hur stort och etablerat företaget är. Det är dock en högre risk i företagsobligationer jämfört med statsobligationer, och därför ger dessa även en högre ränta.

Bostadsobligationer. Detta är obligationer som ges ut av olika bostadsinstitut för att därigenom få in pengar till större investeringar. Dessa anses generellt sett som relativt säkra då det finns fastigheter som säkerhet för lånet. Räntan på dessa obligationer är relativt låg i jämförelse med t.ex. företagsobligationer (eftersom de är säkrare).

Utöver dessa typer av obligationer finns det två indelningar som dessa kan göras i. En obligation är antingen en kupongobligation eller en nollkupongobligation.

Kupongobligationer. Den vanligaste typen av obligationer, och det är dessa som ger ränteutbetalningar under löptiden (och naturligtvis återbetalas även hela obligationens belopp vid dess förfallodatum). Obligationens utgivare är alltså skyldig att betala ränta (vilket kallas kupong) till ägaren av obligationen.

Nollkupongobligationer. Den lite mer ovanliga typen. De ger enbart ett nominellt belopp (ingen kupong), och alltså inga ränteutbetalningar under löptiden. Räntepengarna (avkastningen) betalas bara en gång, och det är när löptiden för obligationen har gått ut. Det kan t.ex. vara så att man köper obligationen för 9 700 kr och när den förfaller får man tillbaka 10 000, utan räntan under tidens gång. De är lite mer känsliga för förändringar i marknadsräntan än vanliga obligationer med samma löptid.

Vad skiljer mellan en obligation och en aktie?

Den stora skillnaden mellan dessa två är att en obligation är en skuld, medan en aktie är eget kapital.

När du köper en aktie så blir du delägare i det bolaget, och när du köper en obligation (d.v.s. en skuld) så blir du en kreditgrivare till det bolaget. Aktier har högre risk och ger därför högre avkastning än obligationer.

Är du delägare (aktieägare) får du ta del av bolagets (ökande) vinst och utdelning, samt förhoppningvis även en bra kursuppgång för den aktien. Du har generellt sett en bättre möjlighet att tjäna mer pengar om du äger aktier.

Kreditgivare (obligationsägare) har förtur till bolagets tillgångar vid en ev. konkurs, vilket innebär att du kommer få betalt före aktieägarna. En kreditgivare har däremot inte rätt att ta del av bolagets ev. vinst och utdelning, och inte heller den ev. Kursuppgången i aktien. Du har generellt sett en mycket lägre risk i ditt sparande om du äger obligationer.

Vilka risker finns det med obligationer?

Obligationer anses ju generellt sett vara ett väldigt säkert värdepapper att investera i, men det finns trots detta ett par risker man bör vara medveten om.

Kreditrisk, vilket innebär att det finns en risk att den du lånar ut pengar till inte kan betala tillbaka. När det gäller en statsobligation behöver man inte vara orolig, men t.ex. företagsobligationer har en högre risk (även om den är fortsatt relativt låg).

Ränterisk, vilket är risken för att räntan går upp när du redan har en placering till låg ränta. När räntorna stiger, då faller obligationskurserna. Och när räntorna faller, då stiger värdet på obligationerna. Alla obligationer har en ränterisk, men om du väljer att behålla obligationen hela löptiden så vet du från början vilken avkastning du kommer att få på din investering.

Obligationens ränterisk mäts genom ränteduration, vilket är något som visar hur känsligt obligationens pris är för förändringar i marknadsräntan.

Vi tar ett exempel kring ränteduration. En räntefond har en ränteduration på 1,5, vilket innebär att när marknadsräntan går ner 1% så ökar fondens värde med 1,5%. Och tvärtom när marknadsräntan går upp. Obligationens pris (och därmed även räntefonders värde) går alltså i motsatt riktning mot ränterörelsen.

När ska man investera i obligationer?

Det kan vara en bra idé att äga obligationer om du tror att börsen ska gå ner, eller om du tror att styrräntan ska gå ner i många år – detta är ett attraktivt läge eftersom du har en fast och förutbestämd ränta.

Många investerare har obligationer som ett komplement till en aktieportfölj, och detta för att minska risken i sitt sparande.

En ung person bör äga mestadels aktier i sin portfölj eftersom aktier tenderar att ge väldigt mycket bättre avkastning än obligationer på lång sikt. Aktier svänger mer och har högre risk, men eftersom personen är ung så har han eller hon råd att ta den risken i sitt sparande.

En äldre person bör ha lite mer i obligationer eftersom de helt enkelt inte har råd att förlora sina pengar på äldre dagar. Det ger ett mycket mer tryggt sparande och man vet helt enkelt vad man har och får. Risken är betydligt lägre.

Om du vet att du behöver dina pengar inom bara ett fåtal år (1-3 år), så kan det vara en god idé att ha en viss andel obligationer i sparandet – eftersom du helt enkelt inte har råd att förlora dessa pengar eftersom du har tänkt att använda dem till annat inom en kort tidsperiod.

Det nuvarande ränteläget runtomkring i världen innebär att obligationer ger en mycket låg avkastning. Många sparare väljer därför att istället placera sina pengar på sparkonton med lite högre ränta.

Hur kan man investera i obligationer?

Det absolut enklaste är att köpa en obligationsfond.

Du lämnar då över arbetet med att hitta bra obligationer till en fondförvaltare som är väldigt påläst och kunnig inom området. Det kostar en liten slant per år att äga fonder, men det kan det faktiskt vara värt för att slippa allt arbete.

Det finns massor av alternativ när det gäller obligationsfonder, så vi rekommenderar dig därför att du tar en titt hos din bank eller nätmäklare och kollar vilket utbud de erbjuder.

Läs på om intressanta fonder och se till att du vet vilka typer av obligationer de investerar i, vilka risker detta innebär, och försök bilda dig en uppfattning kring vilken nivå på avkastningen du bör kunna förvänta dig framgent.

Det finns även möjlighet att köpa enskilda obligationer, men det innebär vanligtvis höga kapitalkrav (oftast minst 1 miljon kronor) och att avgiften för köpet kan bli ganska dyrt.

Viktiga begrepp att hålla koll på

• Nominellt värde – Den summa pengar som du får tillbaka när obligationen förfaller.
• Kupong – Den ränta du får för att du har lånat ut pengar.
• Förfallodatum – Det datum då det nominella värdet betalas tillbaka.
• Löptid – Den tidsperiod som obligationen är aktiv / giltig
• Emittent – Den som ger ut (emitterar) obligationen.

Obligation på engelska

Bond