Vad är kapitalstruktur?

Kapitalstruktur syftar på bolagets finansiering (totala kapital) och hur kombinationen mellan eget kapital och skulder ser ut (som i sin tur påverkar bolagets WACC). Det ger oss kort sagt en uppfattning om hur verksamheten och tillgångarna har finansierats.

Bolag kan finansieras genom eget kapital (internt kapital) och skulder (externt kapital). I balansräkningen finns all information kring hur fördelningen mellan dessa ser ut. Vanligtvis refererar man till bolagets skuldsättningsgrad när man pratar om kapitalstruktur.

Hur bolagens kapitalstruktur ser ut (och bör vara) kan skilja väldigt stort mellan olika branscher och sektorer. Cykliska bolag bör generellt sett ha en lägre andel skulder eftersom deras återbetalningsförmåga kan ha en viss osäkerhet när det blir lågkonjunktur. Tvärtom gäller för defensiva bolag, de klarar generellt sett av en något högre andel skulder eftersom deras verksamhet kan vara något mer förutsägbar.

Kapitalstruktur räknas enkelt förklarat ut genom att kolla hur mycket eget kapital respektive skulder det finns sett till det totala kapitalet. Har bolaget 40 kr i eget kapital och 60 kr i skulder är det totala kapitalet 100 kr – och således består kapitalstrukturen av 40% internt kapital och 60% externt kapital.

Viktigt med balans

Bolagsledningen behöver försöka hitta en optimal balans mellan eget kapital och skulder då det finns både fördelar och nackdelar med respektive (mer om det senare). Den optimala balansen definieras ibland som den fördelning som ger lägst WACC.

Det handlar dels om att hitta en balans som håller nere finansieringskostnaden, men som samtidigt tillåter bolaget att ha en finansiell styrka för att klara av sämre tider. Bolag med en stark balansräkning har bättre förutsättningar för framtida tillväxt och överlevnad.

Kapitalstrukturen påverkar bolagets riskprofil, hur lätt de har att hitta finansiering och hur dyr finansieringen är. Även hur hög avkastning ägare och långivare förväntar sig (avkastningskrav), samt hur bolaget påverkas av dåliga affärsbeslut eller makroekonomiska nedgångar påverkas av kapitalstrukturen.

En aggressiv kapitalstruktur med mycket skulder (hävstång) innebär hög risk och svårare att få finansiering. Lyckas de låna pengar är det med största sannolikhet till en hög ränta. Tvärtom gäller för bolag med en konservativ kapitalstruktur (mycket eget kapital). Det innebär låg risk, lättare att få finansiering, och dessutom billigare sådan. En låg andel skuld är nämligen generellt sett ett kvalitetstecken.

Kom dock ihåg att en hög hävstång (mycket skulder) kan leda till en högre tillväxt i bolaget. Och tvärtom kan en låg hävstång leda till en lägre tillväxt. Det är därför som sagt viktigt att hitta en optimal balans mellan dessa två.

Vad är eget kapital?

Eget kapital är de pengar som aktieägarna har investerat i bolaget, samt de tidigare årens vinster (som inte delats ut dvs).

Aktieägarna tar en högre risk än långivarna, eftersom de vid en konkurs eller likvidation endast får det värde som är kvar efter att långivarna har återbetalas. De förväntar sig därför en högre avkastning, vilket gör att den implicita kostnaden för eget kapital är högre än skuldernas

Ett par fördelar och nackdelar med eget kapital sett utifrån bolagets perspektiv som vill maximera sin vinst och hitta en optimal kapitalstruktur hittar du här nedanför.

Fördelar med eget kapital:

• Inga räntekostnader eller obligatoriska fasta utbetalningar
• Inga förfallodatum (ingen återbetalning av kapital)
• Ger bolaget maximal driftsflexibilitet

Nackdelar med eget kapital:

• Har ägande och rösträtt (kontroll över verksamheten)
• Har en hög förväntad kapitalkostnad (dyrare än skulder)
• Hög andel eget kapital kan bidra negativt till tillväxten

Vad är skulder?

Skulder är lånade pengar som arbetar i bolagets verksamhet. Det finns många olika typer av skulder, men det vanligaste är banklån eller andra former av krediter.

Lånade pengar har en lägre kostnad än eget kapital, men är samtidigt förknippad med en högre risk för bolaget. Skulder gör det å andra sidan möjligt för bolaget att få in mer kapital utan att ge upp ägarandelar.

Långivarna tar en lägre risk än aktieägarna, eftersom de vid en eventuell konkurs eller likvidation har förtur till bolagets tillgångar. Detta gör att de accepterar en lägre avkastning, vilket innebär att den implicita kostnaden blir lägre för skulder än för eget kapital.

Ett par fördelar och nackdelar med skulder sett utifrån bolagets perspektiv som vill maximera sin vinst och hitta en optimal kapitalstruktur hittar du här nedanför.

Fördelar med skulder:

• Har en lägre kostnad än eget kapital
• Kan bidra till en högre tillväxt i verksamheten
• Ingen kontroll över bolaget

Nackdelar med skulder:

• Har räntebetalningar och en fast återbetalningsplan
• Har vissa krav (från långivarna) som behöver uppfyllas
• Kan öka den finansiella risken i bolaget

Hur kan bolag förändra sin kapitalstruktur?

Bolag som vill optimera sin kapitalstruktur har ett par möjligheter när det gäller att ändra mixen av eget kapital och skulder. De kan alla tre vara effektiva lösningar för att ändra kapitalstrukturen.

Metod 1 – Låna pengar och återköp aktier

Bolaget lånar pengar från en kreditgivare och väljer därefter att återköpa aktier för dessa pengar. Detta får effekten att skuldbeloppet ökar och eget kapital minskar.

Metod 2 – Låna pengar och ge utdelning

Bolaget lånar återigen pengar från någon form av kreditgivare, och väljer därefter att ge en (extra) utdelning till aktieägarna. Detta leder också till att skuldbeloppet ökar samtidigt som eget kapital minskar.

Metod 3 – Ge ut aktier och återbetala skulder

Bolaget ger ut (emitterar) nya aktier för att få in mer eget kapital, som sedan används för att återbetala skulder. Detta leder till att eget kapital ökar och att skuldbeloppet minskar. Detta genomförs vanligtvis bara när bolaget är i ett krisläge och måste minska skulderna eftersom eget kapital är dyrare än skulder.

Vilka faktorer påverkar kapitalstrukturen?

Det finns ett par olika faktorer som påverkar kapitalstrukturen, och här är några av dem.

Faktor 1 – Kassaflöde

Bolagets kassaflöde påverkar förmågan att betala kostnader, återbetala skulder, och ta på sig nya skulder. Ett dåligt kassaflöde förknippas med osäker återbetalningsförmåga, vilket gör att den är en god idé att ha en hög andel eget kapital för att minska risken. Tvärtom innebär ett bra kassaflöde goda möjligheter att låna (mycket) pengar.

Faktor 2 – Räntetäckningsgrad

En hög räntetäckningsgrad indikerar att bolaget kan klara av att ha en hög andel skuld. Det finns då möjligheter för bolaget att klara av räntekostnaderna utan att behöva oroa sig.

Faktor 3 – Ägande och kontroll

Det måste finnas en bra balans mellan att ge ut nya aktier och att låna mer pengar. Emitterar bolaget fler aktier sprids ägandet ut och man kan då riskera att förlora kontrollen över bolaget. Därför kan de inte ge ut hur mycket aktier som helst, men å andra sidan kan de inte heller låna hur mycket som helst – det pågår med andra ord en ständig kamp kring hur man ska agera angående detta.

Faktor 4 – Avkastning på investerat kapital

Det är fördelaktigt för bolaget att använda skuld om avkastningen på de investeringar som görs med de lånade pengarna överstiger den totala kostnaden för skulden. Men om avkastningen är osäker och bolaget inte är säker på att den kan täcka räntekostnaden kan eget kapital vara ett bättre val.

Faktor 5 – Flexibilitet

Bolaget får en ökad flexibilitet med en viss andel skuld, som kan göra det möjligt för dem att genomföra vissa projekt och investeringar som annars kanske inte hade varit möjligt. Det är därför det är så viktigt att hitta en balans mellan internt och externt kapital.

Faktor 6 – Skatter

Olika skatteupplägg och regler kan påverka om bolaget väljer eget kapital eller skulder. Detta kan skilja en hel del, men det kan alltså göra att den ene blir mer fördelaktig än den andre.

Kapitalstruktur på engelska

Capital structure