Vad är Gordons formel?

Gordons formel är metod för att beräkna det motiverade priset (verkliga värdet) på en aktie. Den publicerades 1956 av ekonomen Myron J. Gordon och är en välkänd och mycket beprövad modell för att beräkna riktkurser på aktier. Ibland kallas den även för Gordons tillväxtmodell, och den har använts flitigt sedan den publicerades första gången.

Aktieanalyser kan göras på flertalet olika sätt. Det finns såklart både enklare metoder (t.ex. titta på P/E-tal och andra nyckeltal) och något mer avancerade metoder (där Gordons formel ingår). Fördelen med Gordons formel är att den kan agera beslutsstöd och ge dig en uppfattning om du ska köpa eller sälja en specifik aktie. Den kan kort sagt hjälpa dig att hitta aktier som är grovt över- eller undervärderade.

Formeln är inte särskilt avancerad rent matematiskt, och att mata in hyfsat rimliga siffror bör inte vara så svårt det heller. Men trots detta tillhör den ändå de lite mer avancerade metoderna för aktieanalys, då den faktiskt kräver en del försiktighet i de antaganden som görs.

Det beror på att små felaktiga antaganden kan påverka väldigt mycket och ge en stor skillnad i det resultat du får fram. Du bör därför se formeln som ett sätt att få en grov uppskattning för det motiverade priset, och inte en specifik riktkurs.

Hur ser Gordons formel ut?

Gordons formel är enligt följande: P = u / (k-g)

Formeln är alltså relativt simpel, men det är som sagt viktigt med försiktighet i de siffror man matar in. Tänk också på att modellen är väldigt känslig för om k och är för nära varandra, då det kan resultera i ett grovt missvisande resultat.

Vi kommer nu att gå igenom vad respektive bokstav i formeln ovan betyder.

P = Motiverat pris för aktien

Det resultat du får fram här (efter att du genomfört din beräkning) är det motiverade priset (riktkursen) enligt det du har matat in i Gordons formel. Kom ihåg att detta resultat enbart bör ses som en fingervisning, och inte en komplett sanning.

Dessutom bör man tänka på att små justeringar i den ingående parametrarna kan påverka det motiverade priset en hel del. Det innebär att man bör göra rimliga antaganden så att man får ett så rättvisande resultat som möjligt.

Är det så att du exempelvis får fram att P = 250 kr, medan aktien just nu står i 175 kr, då kan det indikera att aktien är undervärderad och att det är ett köpläge. Tvärtom kan det innebära ett säljläge då aktien bedöms vara övervärderad.

u = Den senaste utdelningen

Bolagets senaste utdelning till aktieägarna – och den ska anges i kronor (inte i procent, dvs inte direktavkastning).

k = Ditt avkastningskrav

Detta är ditt (årliga) avkastningskrav, och kom ihåg att vara realistisk i dina antaganden. En bra nivå kan t.ex. vara 8 procent (0,08), medan en orealistisk nivå är t.ex. 25 procent (0,25).

Avkastningskravet ska anges som ett decimaltal (dvs. 8 procent ska anges som 0,08), och inte i procentform.

Vilket värde du ska sätta här kan vara svårt att veta då det inte är något du kan räkna ut. Du får helt enkelt försöka göra en bedömning kring vad du tycker känns rimligt.

g = Utdelningstillväxt

Här anger du vad du tror att den årliga utdelningstillväxten kommer vara framöver.

Detta kan också vara lite svårt att komma fram till. Ett tips är dock att titta på hur det sett ut historiskt, t.ex. de senaste 5 åren. På så vis kan du lättare bilda dig en uppfattning om vad som känns rimligt. Var inte för optimistisk i dina beräkningar då det kan ge ett missvisande resultat.

Precis som avkastningskrav ska utdelningstillväxt anges i decimalform (dvs. 10 procent ska anges som 0,1).

Exempel på beräkning

Vi tar ett simpelt exempel på hur beräkningen kan se ut med Gordons formel.

Först påminner vi om att formeln var enligt följande: P = u / (k-g)

Gordons formel beräkning

Utdelning (u): 10 kr (per aktie)
Ditt avkastningskrav (k): 10 procent (per år)
Utdelningstillväxt (g): 5 procent (per år)
Motiverat pris (P): svaret på beräkningen nedanför

Beräkning: P = 10 / (0,1 – 0,05) = 200

Det motiverade priset (P) för aktien i detta exempel är därmed 200 kr per aktie enligt Gordons formel.

Använd inte enbart denna formel

Till sist kan det vara värt att säga att det inte är en särskilt bra idé att enbart använda Gordons formel i sin analys.

Det kan absolut användas som en del av analysen, men vi rekommenderar starkt att man kombinerar den med annat. Vi vill slå ett slag för att kombinera fundamental analys (FA) med teknisk analys (TA) för att få en så bra uppfattning om helheten som möjligt. Inom FA finns det användbara nyckeltal, och inom TA finns det indikatorer, som kan hjälpa dig en hel del.

Är du helt ny till aktier kan det vara klokt att kolla in vår stora aktieguide innan du sätter igång med att använda denna Gordons formel. Se också till att du har en hygglig koll på företagets historiska utveckling (senaste 3-5 åren) då det kommer göra det lättare för dig att sätta rimliga antaganden om den framtida utvecklingen.

Gordons formel på engelska

Gordon Growth Model (GGM)


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.