Att frilansa förknippas ofta med ekonomisk osäkerhet, men verkligheten visar att många frilansare i Sverige faktiskt kan få ekonomin att gå ihop. Trots seglivade föreställningar om “fattiga frilansare” väljer en växande andel svenskar att arbeta som egenföretagare eller konsulter.
Digitaliseringen och erfarenheterna från de senaste årens förändringar på arbetsmarknaden har dessutom ökat acceptansen för distansarbete och gig-uppdrag. I takt med att ekonomin pressas av högre priser och räntor ser vi hur frilansare anpassar sin verksamhet för att klara försörjningen. Här är en närmare titt på läget – och vad som krävs för att lyckas som frilans på lång sikt.
Frilansandet ökar och breddas
Att driva eget företag eller sälja sin kompetens på konsultbasis är ingen marginell företeelse. Många svenskar är egenföretagare i någon form, och en stor del av dessa räknas som enmansföretag. Ännu fler bedriver så kallade sidoverksamheter vid sidan av en vanlig anställning, vilket innebär stor flexibilitet. Allt detta tyder på att frilanslivet håller på att etablera sig som en viktig del av arbetsmarknaden.
Under de senaste åren har antalet personer som frilansar ökat markant, inte minst bland unga som ser frilansandet som en möjlig väg till arbetslivserfarenhet. Dessutom har många frilansare lyckats höja sina arvoden, särskilt inom branscher där efterfrågan på specialister är stor. Den pågående digitaliseringen har gjort det enklare att arbeta platsoberoende, och många uppdragsgivare har vant sig vid att samarbeta med konsulter över nätet.
Ekonomin för en frilansare
Går det verkligen att livnära sig fullt ut som frilansare? Svaret är ja – men inkomstnivåerna varierar beroende på bransch, erfarenhet och förhandlingsförmåga. Generellt kan frilansare i vissa kreativa yrken eller mediesektorn ha svårt att nå upp till genomsnittslöner, medan IT-konsulter, arkitekter eller managementkonsulter ofta kan fakturera betydligt högre belopp. Det är alltså stora skillnader inom frilanskåren, och allt handlar om kompetens, nätverk och hur väl man lyckas hitta rätt kunder.
En annan aspekt som förenklar för nya frilansare är möjligheten att fakturera utan företag, genom smarta tredjepartstjänster. På så vis slipper man starta ett eget bolag och kan ändå ta betalt för sina tjänster, vilket sänker tröskeln för att komma i gång med frilansuppdrag.
Även konjunktursvängningar kan påverka en frilansares möjligheter. I tider av osäkerhet kanske företag drar ner på nyanställningar, men kan i stället ta in konsulter för tidsbegränsade projekt. Samtidigt pressar kriser ofta priserna och gör det svårare för frilansare att få betalt. Många väljer därför att höja sina arvoden eller söka nya typer av uppdrag när marknaden förändras. En fördel med att vara frilansare är att man kan justera sin verksamhet snabbare än ett större företag, eftersom man själv styr över sina erbjudanden och avtal.
Viktiga framgångsfaktorer
För att få ekonomin att fungera över tid som frilansare krävs ofta:
Rätt prissättning
Det är viktigt att ta betalt för sitt arbete på en nivå som inte bara täcker lön, utan även egenavgifter, pension, försäkringar och semester. Många nyblivna frilansare underskattar vilka kostnader som tillkommer utöver själva nettolönen.
Starkt nätverk
Ett välutvecklat kontaktnät är ofta avgörande för att säkra en jämn ström av uppdrag. Tidigare kunder, kollegor och andra branschkontakter kan ge rekommendationer som leder till nya möjligheter. Att vara närvarande i relevanta forum och på sociala medier kan göra stor skillnad.
Tydlig nisch och spetskompetens
Konkurrensen i gig-ekonomin kan vara hård, så det lönar sig att specialisera sig. Genom att bli riktigt duktig inom ett avgränsat område kan man motivera högre arvoden och undvika konkurrensen inom mer generella tjänster.
Planering och buffert
Frilansare har sällan en jämn inkomst varje månad. Att ha en ekonomisk buffert och en god budgetplanering är därför nödvändigt för att klara säsongsmässiga variationer eller oväntade utgifter. En jämnare ström av uppdrag kan också skapas genom att ha flera kunder eller samarbeten samtidigt.
En ny syn på trygghet
Traditionellt har trygghet förknippats med fast anställning, men det finns också en trygghet i att inte vara beroende av en enda arbetsgivare. Med ett varierat kundunderlag kan en frilansare ibland känna större stabilitet än anställda under nedskärningar eller omstruktureringar. Arbetsmarknadsforskning visar att många frilansare ser en större frihet i att själv kunna styra över sin arbetssituation och ta initiativ till nya projekt.
Ytterligare trygghet kan frilansare skaffa sig genom att ansluta sig till ett dedikerat fackförbund för just frilansare. Det finns flertalet sådana, exempelvis har Sveriges största fackförbund Unionen en sådan sektion. Frilansarrollen karaktäriseras många gånger av ensamhet, och då kan det vara förmånligt med en fackförening som erbjuder försäkringar och affärsjuridisk expertis ifall det skulle behövas.
Frilansarens tid är nu
Bilden av frilanslivet som evigt osäkert har börjat nyanseras i takt med att allt fler svenskar väljer att frilansa. Inom vissa branscher är det till och med en fördel att vara egen – det kan leda till fler uppdrag, mer variationsrik vardag och goda intäktsmöjligheter. Med en genomtänkt strategi, rätt prissättning och ett starkt nätverk kan man absolut klara sig bra som frilansare. Samtidigt krävs både förutseende och flexibilitet för att hantera svängningar i konjunkturen och förändrade marknadsförhållanden. Ändå är det tydligt: frilanslivet innebär inte nödvändigtvis att man måste tumma på ekonomisk trygghet. Tvärtom visar utvecklingen att när allt fler öppnar upp för gig-baserade tjänster, är det också fler som lyckas skapa en stabil, och ibland till och med lönsam, frilanstillvaro.
