Vad är Elliott Wave Theory?

Elliott Wave Theory (EWT) – även kallat Elliotts vågteori på svenska – är en väldigt utbredd strategi inom teknisk analys.

Strategins skapare, Ralph Nelson Elliott, menade på att aktiemarknaden rör sig i ett vågmönster. Den mänskliga psykologin spelar stor roll på börsen vilket gör att mönster tenderar att upprepa sig om och om igen.

Den mest grundläggande formen av Elliott Wave Theory säger att priserna rör sig i en 5-vågors sekvens i trendens riktning (uppåt eller nedåt). Och därefter gör den en rekyl i en 3-vågors sekvens i motsatt riktning. Vågorna som sker i trendens riktning kallas för 1-2-3-4-5, och vågorna i rekylfasen benämns som en A-B-C-sekvens.

Vågorna är fraktala, och dess underliggande mönster är hela tiden konstanta. Det innebär att varje enskild våg kan delas in i ett vågmönster likt hela cykeln. En komplett cykel inom Elliott Wave Theory definieras av trendvågorna (5 st) + rekylvågorna (3 st). Dessa vågor kan även bilda olika typer av mönster.

Elliotts vågteori säger alltså i princip att marknadens priser och utveckling tenderar att växla mellan impulsiva faser och korrigerande faser. Strategin har blivit väldigt populär för att försöka förutspå framtida prisrörelser. Den kan användas på aktier, index, råvaror, och andra typer av värdepapper.

Regler för Elliotts vågteori

Det finns massor av olika regler för Elliott Wave Theory, och det går att göra den oändligt komplicerad med diverse regler och kriterier. Men de vanligaste och enklaste reglerna har vi sammanställt här nedanför.

• Våg 2 får inte korrigera mer än 100% av våg 1
• Våg 3 får inte vara den kortaste vågen i trendens riktning
• Våg 4 får aldrig gå in i samma område som våg 1

Hur ser vågmönstret ut i Elliott Wave Theory?

Det finns en hel del sätt att applicera Elliotts vågteori, och den kan delas in väldigt specifikt, men i sin enklaste form ser den ut ungefär såhär. Vågorna baseras alltså på den mänskliga psykologin som påverkar marknadens olika faser.

• Våg 1: Första uppgången efter en större nedgång.
• Våg 2: En rekylfas (allt kan inte bara gå upp hela tiden).
• Våg 3: Oftast den längsta och mest stabila vågen.
• Våg 4: Ytterligare en rekylfas.
• Våg 5: En kort, intensiv, och brant våg – ofta kallad eufori-fasen.

Och därefter påbörjas rekylfasen A-B-C där kurserna faller. Till slut upphör det att falla, och då påbörjas en ny trend med vågorna 1-2-3-4-5.

Fungerar verkligen Elliotts vågteori?

Ja, det påstod Elliott själv – inte så konstigt kanske?

Han sa att det alltid går att hitta det här mönstret om du tittar tillräckligt noga.

Men det är också det som är det stora problemet med Elliott Wave Theory. Vi människor är nämligen skapta på ett sådant sätt att vår hjärna letar efter mönster trots att det egentligen inte finns något mönster.

Det kan därför vara så att man tror att man hittat ett vågmönster, medan man i själva verket är helt fel ute. Vi ogillar oftast att ha fel och att ändra uppfattning, vilket kan leda till att du tar väldigt felaktiga investeringsbeslut.

När du får fel och har tagit ett dåligt beslut baserat på vågteorin så hävdade Elliott bara att det var du själv som gjort fel i beräkningen av vågorna – och att det är därför som det inte blev som du tänkt dig.

Teknisk analys i allmänhet tenderar att vara självuppfyllande till en viss grad. Det innebär med andra ord att om en stor del av marknadens aktörer tittar på tekniska indikatorer (t.ex. Elliotts vågteori) så kommer mönstret att uppenbara sig just på grund av att många använder det.

Använd Elliott Wave Theory på rätt sätt

Du behöver inse att ibland så fungerar vågteorin, och ibland gör den det inte.

Ingen teknisk indikator är komplett, och du bör alltid komplettera med andra indikatorer (t.ex. RSI) för att få en bättre uppfattning.

Du kan med fördel använda Elliott Wave Theory som en av flera komponenter i din tekniska analys, och därefter kan du titta på andra indikatorer för att se om dina antaganden verkar rimliga.

Ett bra tips kan även vara att endast titta på Elliotts vågteori när vågorna i kursdiagrammet är relativt tydliga. För om du behöver titta alldeles för noggrant så kanske du inbillar sig olika mönster och samband som egentligen inte existerar.