Allt om buffertsparande (vad är en buffert?)

Ett buffertsparande är ett sparande som du lätt kan komma åt och använder för att klara av oförutsedda utgifter.

Det kan exempelvis vara en bilreparation, tandläkarkostnader, nya glasögon, en ny kylmaskin, eller någon annan form av utgift som uppstår med kort varsel.

En buffert är viktigt att ha eftersom det skapar en stor trygghet och frihet. Har du ett buffertsparande behöver du inte oroa dig för om du kommer klara av eventuella oförutsedda utgifter som kan dyka upp.

Alla har användning för en buffert, och det är väldigt viktigt att man har pengar undanstoppande som man vet att man kan ta om det behövs. Bufferten ska användas vid nödfall, och alltså inte för ren nöjeskonsumtion.

Det är enkelt att starta ett buffertsparande

Många verkar tro att det är svårt och krävs mycket pengar för att starta ett buffertsparande – men så är det knappast.

Det gäller bara att komma igång och börja någonstans, och när man väl sparat den där första slanten är det bara att fortsätta på den inslagna vägen och fortsätta fylla på bufferten när det går.

Du kan börja med så lite som 10 kronor, men huvudsaken är att du kommer igång.

Varför behöver man en buffert?

Det finns flera anledningar och fördelar till varför man bör ha en buffert.

• Du slipper oroa dig för att något ska gå sönder
• Du slipper låna till oväntade utgifter
• Du slipper be föräldrar eller vänner om hjälp vid oväntade utgifter
• Du har pengar att ta av om du skulle bli sjuk/arbetslös under en tid
• Du minskar risken att bli osams om pengar
• Du får in en vana när det gäller sparande

Hur stor buffert behöver man?

Ditt buffertsparande är en central och viktig del i din privatekonomi, men hur stor ska den vara?

Svaret på den frågan är att det helt beror på hur din livssituation ser ut.

En generell riktlinje är dock att du bör ha en buffert som motsvarar två till tre månaders utgifter – eller helt enkelt en nivå där du känner dig trygg och inte längre behöver oroa dig för den ekonomiska situationen.

Du klarar dig generellt sett på en mindre buffert om du bor i en hyreslägenhet och inte har några barn eller bil, jämfört med om du bor i ett hus och har både barn och bil(ar).

Din livssituation spelar alltså stor roll när du ska bestämma storleken på din buffert.

I slutändan handlar det om hur mycket du behöver ha undanstoppat för att känna dig trygg och kunna sova gott på natten utan att behöva oroa dig för privatekonomin.

Vart ska man placera bufferten?

Din buffert måste vara lättillgänglig eftersom du kan behöva använda den med kort varsel om något oförutsett händer. Bufferten bör placeras till en låg risk, vilket innebär att man bör undvika aktier och aktiefonder då de svänger mycket upp och ner.

Den vanligaste (och kanske bästa) lösningen är att låta pengarna vara på ett vanligt sparkonto. Du får kanske ingen större avkastning, men du vet å andra sidan att pengarna verkligen finns där och att de dessutom är väldigt lätta att få tag i om något skulle hända.

Sveriges nuvarande ränteklimat har inneburit att räntan på ett vanligt hederligt sparkonto numera är lika med noll (eller väldigt lågt). Men det finns faktiskt sparkonton hos olika aktörer där du kan få en högre och bättre ränta på dina sparpengar. Många av dem innefattas av den statliga insättningsgarantin, medan andra inte gör det.

🔗 Läs mer om den svenska insättningsgarantin

Ett bra upplägg kan exempelvis vara att placera en del av bufferten på ett sparkonto hos din storbank, och sedan en annan del hos en av de aktörer som erbjuder en bra ränta i förhållande till den bedömda risken. Du kan på så sätt få en viss avkastning samtidigt som du inte tar några större risker.

Men kom ihåg att om du sparar hos en aktör utan insättningsgaranti så riskerar du att förlora dina pengar om de skulle gå i konkurs. Vi rekommenderar därför inte att man placerar hela sin buffert här, utan om det låter intressant bör man begränsa det till en mindre andel av ens buffertsparande.