Vad är en bankrusning?

En bankrusning innebär att det är ovanligt många personer som snabbt vill (eller försöker) ta ut sina pengar från banken på en och samma gång.

Det kan finnas flera olika anledningar till varför en bankrusning uppstår. Men en väldigt vanlig orsak är att spararna helt enkelt inte litar på banken och inte längre tror att de klarar av att ge ut alla pengar.  Det leder då i sin tur att det sprids rädsla och panik bland spararna. De vill kort sagt försöka få ut sina pengarna medan det fortfarande är möjligt.

En tillräckligt stor bankrusning kan innebära att banken går i konkurs, eftersom den inte har tillräckligt mycket pengar (likvida medel) för att täcka alla uttag. Ibland kan rädslan för en konkurs (vilket leder till bankrusning) orsaka själva konkursen, trots att banken kanske hade klarat sig. En bankrusning kan därmed bli en självuppfyllande profetia.

Begreppet fractional-reserve banking (FRB) nämns ibland när man pratar om bankrusningar. Och kritiken som finns mot FRB är bland annat att det ökar risken för att en bankrusning ska uppstå.

Hur kan man undvika en bankrusning?

Bankrusningar uppstår som sagt till stor del på grund av att det uppstår rädsla och panik bland spararna. Så genom att minimera risken för att detta uppstår finns det ett par olika arrangemang som ska försöka undvika detta läge.

Ett exempel är insättningsgarantin som numera finns i många länder. Det innebär kort sagt att staten garanterar att spararna alltid får ut en viss summa pengar om en bank skulle gå i konkurs. Detta fungerar effektivt för att minska risken för att en bankrusning uppstår. Och det minskar i sin tur risken för att en bank ska gå i konkurs på grund av detta scenario.

I Sverige är insättningsgarantin 950 000 kronor per person och institut (bank). Det betyder att du kan få tillbaka högst 950 000 kronor om banken där du har pengarna går i konkurs. Kom ihåg att detta gäller för varje institut, så har du sparandet på två banker är ditt totala skydd 1,9 miljoner kronor.

Centralbankerna i respektive land (t.ex. Riksbanken i Sverige) fungerar dessutom lender of last resort (långivare i sista hand, förkortat LOLR), dvs. den aktör som ger ut lån när ingen annan vill eller kan göra det. Utöver de nationella centralbankerna är Europeiska centralbanken (ECB) LOLR inom euroområdet, och i USA är det Federal Reserve (FED) som har denna roll.

Det finns numera även mycket lagstiftning kring bankerna och hur mycket kapital de ska ha tillgängligt. Tanken med detta är att försöka minska risken för bankrusningar och framtida finanskriser. Dessutom fungerar statliga tillsynsmyndigheter (t.ex. Finansinspektionen i Sverige) som ett sätt att ytterligare minska risken för att krissituationer uppstår.

Historiska bankrusningar

Bankrusningar har uppstått ett flertal gånger genom historien.

Det inträffade flertalet bankrusningar på 1920-talet och början av 1930-talet i samband med den stora depressionen i USA.

I Sverige skedde det en bankrusning redan på 1660-talet när Stockholm Banco drabbades. Det ledde senare till att den svenska banken gick i konkurs år 1668.

Bankrusning på engelska

Bank run


Prenumerera på nyhetsbrevet

Nyhetsbrevet är helt gratis och skickas ut ca 1-2 gånger per månad.

Du får även e-boken Aktiewiki Toolkit när du prenumererar.