Vad är Altman Z-score?

Altman Z-score är en formel som kan användas för att bedöma om ett företag är nära att gå i konkurs. Den visar helt enkelt hur finansiellt stabilt företaget är och hur hög risken är att företaget ska gå i konkurs.

Beräkningen bygger på 5 olika nyckeltal som adderas med varandra. Detta resulterar då i ett värde, som i sin tur ger oss en indikation om företaget riskerar en konkurs eller inte. Altman Z-score anses vara en effektiv metod för att göra en bedömning kring den finansiella risken i ett företag. Det beror på att den kombinerar flera områden av företagets finanser (lönsamhet, hävstång, likviditet, soliditet, och aktivitet).

Modellen är framtagen av den amerikanska finansprofessorn Edward Altman och publicerades första gången år 1968. Idén bakom formeln tog sin form i samband med den stora depressionen på 30-talet när antalet konkurser ökade kraftigt.

Z-score konstruerades ursprungligen för att analysera börsnoterade (och tillverkande) företag med tillgångar på över 1 miljon dollar. Altman valde senare att utveckla två ytterligare versioner av den ursprungliga, där Altman Z’-score är till för onoterade företag, och där Altman Z”-score är till för icke-tillverkande företag (t.ex. konsultföretag). Ett annat sätt att mäta finansiell risk är O-score – det har en något högre träffsäkerhet, men är samtidigt något svårare att använda.

När kan formeln användas?

Vi rekommenderar man använder Z-score som en del i sin kompletta fundamentala analys av ett företag för att få en så bra uppfattning som möjligt om dessa finansiella stabilitet. Det bör därmed inte vara det enda man tittar på, utan enbart en av flera delar.

Bäst uppfattning om ett företag och dess framtidsförutsättningar får man nämligen genom att titta på flera nyckeltal, göra flera beräkningar, och helt enkelt samla på sig ordentligt med information.

Z-score ger alltså en bra överblick över företagets finanser, och kan därför ge en indikation på hur hög risken är i företaget. Detta kan användas dels som ett sätt att hitta köpvärda bolag (de med högt Z-score) eller bolag att undvika, sälja, eller blanka (de med lågt Z-score). Den här beräkningen bör inte användas på företag inom finansbranschen, t.ex. banker, vilket beror på att det kan vara svårt att få en klok och ordentlig inblick i deras balansräkningar.

Innan finanskrisen 2007-2008 inträffade kunde Z-score användas för att påvisa att företagen var sämre rustade än vad som påstods av den breda marknaden. Många företag hade bra kreditvärden, men tittade man på deras Z-score såg man att många var nära konkurs – vilket senare visade sig bli utfallet för väldigt många företag.

Hur beräknas Altman Z-score?

Vill du räkna ut Z-score kan du följa formeln nedanför.

Z = (1,2 x A) + (1,4 x B) + (3,3 x C) + (0,6 x D) + (1,0 x E)

A = Sysselsatt kapital / totala tillgångar
B = Balanserad vinst / totala tillgångar
C = Rörelseresultat / totala tillgångar
D = Eget kapital / totala skulder
E = Försäljning / totala tillgångar

Vi tar ett exempel.

Totala tillgångar: 150 000 kr
Totala skulder: 90 000 kr
Sysselsatt kapital: 60 000 kr
Balanserad vinst: 80 000 kr
Rörelseresultat: 70 000 kr
Eget kapital: 50 000 kr
Försäljning: 100 000 kr

Vilket då ger följande resultat:

A = 60 000 / 150 000 = 0,4
B = 80 000 / 150 000 = 0,53
C = 70 000 / 150 000 = 0,46
D = 50 000 / 90 000 = 0,55
E = 100 000 / 150 000 = 0,66

Beräkning: (1,2 x 0,4) + (1,4 x 0,53) + (3,3 x 0,46) + (0,6 x 0,55) + (1,0 x 0,66) = 3,7

Z-score i detta exempel är alltså 3,7, vilket indikerar att företaget är finansiellt stabilt och inte är nära en konkurs.

Vad är en bra nivå på Z-score?

Det är egentligen relativt enkelt.

Ett resultat under 1,8 indikerar att företaget riskerar konkurs, medan ett resultat över 3 indikerar att företaget går bra och därmed inte bör vara i riskzonen för konkurs. Är företagets Z-score mellan 1,8 och 3 finns det en viss risk för att de är påväg mot konkurs.

Investerare kan därmed använda Altman Z-score när de ska ta investeringsbeslut. Det kan vara en bra idé att köpa företag som har ett Z-score över 3, och undvika eller blanka företag som har ett värde under 1,8.

Fördelar med Altman Z-score

Altman Z-score har likt alla typer av modeller och beräkningar ett par fördelar.

Det har visat sig att formeln har varit effektiv på att hitta företag som är nära konkurs, och att det därför varit en bra komponent att ha med i sin fullständiga analys av ett företag. Z-score gör det därmed möjligt att filtrera bort de mest riskfyllda bolagen när man letar efter potentiella investeringar. Formeln har en träffsäkerhet på omkring 70-90%, vilket alltså är mycket bra och den kan därför ge en god indikation på om företaget riskerar en konkurs.

Beräkningen är dessutom relativt enkel att använda, jämfört med vissa andra komplicerade modeller som kan vara svåra att räkna ut på egen hand på ett enkelt sätt. Detta är därmed något de flesta investerare kan välja att använda, och de krävs inte några avancerade beräkningar eller specialverktyg för att komma fram till vilket Z-score ett företag har.

Nackdelar med Altman Z-score

Det finns även ett par nackdelar med Altman Z-score som är värda att nämna.

Modellen har inte en träffsäkerhet på 100% och är inte helt perfekt. Men det är egentligen inget specifikt för Z-score då det även gäller för andra modeller, formler, och beräkningar. Den tenderar dessutom att ha en något lägre träffsäkerhet än O-score. Och den tar inte hänsyn till eventuella stora orders som företaget kan ha på igång. Eller engångshändelser som kan uppstå då och då. Och detta kan då ge ett felaktigt resultat.

Det fungerar inte särskilt bra att använda Z-score på företag som har en väldigt låg vinst eller de som går med förlust. Dessa företag kommer att få ett lågt Z-score egentligen oavsett hur deras finansiella stabilitet ser ut.

Beräkningen är såklart också beroende av att rätt data används. Om företaget väljer att försöka fiffla med bokföringen och redovisningen genom att försöka framställa saker bättre än vad de egentligen är så kommer det naturligtvis att ge ett felaktigt resultat. Detta tenderar att förekomma bland företag som utvecklas dåligt, i ett försök att hålla uppe en fin fasad utåt.

Vissa har även på pekat att formeln ska vara något för enkel och inte helt pålitlig. Det ska då bero på att Altman hade ett för litet underlag av företag när han utvecklade modellen.